Insändare angående Värnamo Kommuns behandling av bidragstagare av försörjningsstöd.
Värnamo kommun har en policy att socialbidragstagare ska tvingas visa så kallad motprestation i form av arbetspraktik.
Och en särskild kommunal ”arbetsstation” har upprättats där socialbidragstagarna kan erbjudas arbete,
Denna arbetsstation kallas för ”VAC” Värnamo arbetslivscenter och befolkas av samhällets mest utsatta individer.
Som bekant är en stor del av socialbidragstagare en utsatt grupp i samhället,
Där missbruk och kriminalitet är vanligt förekommande.
Där dessa faktorer ofta i sig är en orsak till att individen är oförmögen att få anställning,
Och då tvingad av förutsättningarna att söka socialbidrag för att kunna överleva.
Och det är samhällets ansvar att hjälpa även den svagaste individ till ett liv med skälig kvalitet,
Detta är det vackra med att leva i en demokrati.
Så en människa med en trasig livssituation som inte kan försörja sig, Och väljer att be om hjälp istället för att genom kriminalitet intjäna levebrödet som
krävs för överlevnad ska av staten få den hjälp som behövs, En grundpelare i begreppet demokrati.
Detta har varigt självklart i Sverige väldigt länge, Men nu har en ny modell börjat att användas i form av krav på motprestationer.
Så bidragstagaren tvingas att gå till ett arbetscenter på arbetstider och där umgås med andra som sitter i samma sits.
Och skulle individen inte komma till arbetscentret så dras bidraget in.
Har vi verkligen tänkt igenom det här, Ja i ett steg kanske men i två steg eller tre?
Vad har staten skapat med detta, Säkert opinion i stil med jantelagen.
Men är detta verkligen i en demokratisk anda? Där individens fria val är grunden.
Är det moraliskt försvarbart att sätta etikett dessa individer och tvångsplacera i ett kommunalt fack märkt VAC.
Och om inte individen accepterar kravet på motprestation och kommer till angiven plats på angiven tid så är inte demokratin tillgänglig för denna individ längre,
Och han får då klara sig bäst han kan, Överlevnad kontra underkastelse.
Detta är samhällets mest utsatta individer som är i akut behov av hjälp från staten för att kunna leva och överleva.
Ska inte staten vara human där och hjälpa dessa människor på det sätt som gynnar både individen och samhället bäst i längden.
Sen är det inte bara narkomaner och kriminella som kan hamna utanför och behöva förlita sig på staten,
Vi har även arbetslösa som inte finner försörjning, Småbarnsmammor med bristande utbildning med mera.
Även dessa placeras och ettikeras av stat och kommun som VAC.
Så en ensamstående småbarnsmamma som inte kan finna jobb för att försörja sig själv och barn(en) tvingas av omständigheterna att söka ekonomiskt bistånd.
Och för att få detta bistånd tvingas hon av kommunen att varje dag gå till ett arbetscenter och umgås med narkomaner och kriminella individer.
Låt säga att Lena 35 år haft en brokig väg i livet med en period av droger, Sedan kämpat sig till nykterhet och blivit mamma,fått jobb och ordnat upp livet.
Tyvärr konkursade företaget där Lena hade anställning, A kassan färdigstämplad. Söker då ett socialbidrag och hamnar på VAC.
Tvingas gå upp kl fem varje morgon för att lämna barn på dagis och gå till en praktikplats full med drogliberala kollegor.
Det är lätt att förstå hur påfrestande denna situation måste vara för Lena, Och hur lätt det är att återfalla när orken tryter.
Jag säger inte att det finns droger på dessa arbetsstationer men jag håller det för troligt.
Detta är det andra steget i tanke processen angående VAC, Det tredje steget är om Bosse 54 frågar Lena om hon vill ha lite Amfetamin….
Staten har skapat en kontrollmekanism med denna modell, Fritt val existerar inte för dessa individer längre.
Accepteras inte kraven så gäller inte demokratin för dessa längre, Och då faller hela begreppet demokrati.
En hjälp måste vara kravlös för att klassas som hjälp, Annars blir det ett medel eller metod.
Skapa inte fällor för människan, Samhällets ansvar måste vara att ständigt förbättra våran omgivning och förutsättningar genom lika värde för alla.
Slopa arbetsstationerna dom förstör individer och skapar ännu mer misär.
Från en medborgare.