Sebastian Mårtensson från Värnamo är bara åtta år och troligen landets yngsta seriespelande bowlare. Han fick sitt första bowlingklot som femåring och drömmer redan nu om att bli proffsbowlare.

Det är med rutinerade och säkra steg som Sebastian tar sitt klot i rännan och kör serie efter serie med och mot andra spelare som troligen är både 40, 50, 60 och kanske till och med 70 år äldre än honom. Men det hindrar inte att han gör likvärdiga resultat eller kanske till och med ibland bättre.

Troligtvis är det ingen mer än Sebastian i hela Sverige som är så ung och som redan spelar seriematcher

Och för Sebastian har bowlinghallen blivit en naturlig plats att vara på. Hans liv går till stora delar ut på att bli allt bättre och bättre bowlingspelare. Redan idag är han riktigt bra, enligt de flesta som följer hans utveckling.

– Jag slog personligt rekord för fyra veckor sen i Jönköping när jag fick 698 på fyra serier, berättar Sebastian stolt när vi får en pratstund efter söndagen serietävling mot Jönköpings Bowlingklubb.

Han är lite trött och väldigt törstig, som man alltid blir efter en rejäl bowlingmatch. Men ändå pigg på en pratstund vid ett av borden i bowlinghallen i Värnamo.

Pappa Mikael håller sig först i bakgrunden men efter en stund tycker Sebastian att han ska hjälpa till med svaren som reportern ställer. Det är första gången i Sebastians unga liv som han blir intervjuad av någon från media.

Sebastians med ett av hans finaste bowlingklot och som han är väldigt stolt över

Det är inte utan en stor portion beundran som man följer Sebastians spel på banorna. Hans  koncentration och fokusering är hundra procent. Man har lätt att förstå att han kan bli något stort inom bowlingen. Framför allt har man med en liten kille att göra som inte verkar tycka det är så speciellt märkvärdigt att han är ung eller redan hunnit bli en duktig medspelare till teamet.

Sebastian är visserligen född in i en bowlande familj. Både pappa, Mikael Mårtensson och mamma Anna Paulsson samt systern Denise bowlar. De är också på plats denna söndag. Liksom farmor och farfar som ofta står bakom spelbanan och följer barnbarnets framfart.

Men det är ändå inte självklart att man börjar och bowla bara för man har en familj som gör det. Framför allt är det inte självklart att man blir så bra som Sebastian blivit och som redan vid sju års ålder spelade sin första seriematch.

– Det blev lite roligt när vi skrev in honom i matchprotokollet och jag sa hans personnummer med födelseår 2002, han som tog emot anmälan trodde jag sa 1902. Det var ingen som trodde att en så ung kille skulle spela seriematch, säger Mikael Mårtensson och han och Sebastian skrattar lite när de minns händelsen.

Det har tidigare varit pappa Mikael som gett tips och råd om hur Sebastian kan utvecklas men numera låter Mikael någon annan ta rollen av tränare och så fortsätter han vara pappa i stället.

– Det blir lätt att han inte vill höra vad pappa säger, så därför har Sören Fransson som är ansvarig för Uttagningskommittén tagit över själva träningen för Sebastian, berättar Mikael vidare. Men Sören lyssnar han på.

Mamma, Anna Paulsson är med i Team Värnamo och noterar Sebastians resultat, nästa gång skriver Sebastian

Men man undrar ju så klart om han har något annat liv än bowling.

– Jadå, säger Sebastian, skolan och så har jag några kompisar som inte bowlar, och jag har spelat lite fotboll och lite golf.

– Det gör han också riktigt bra, flikar pappa Mikael in.

Det är som om allt som är klotrunt passar denna unga förmåga som handen i hansken.

Sebastian Mårtensson tillsammans med pappa Mikael till höger samt hans tränare Sören Fransson

Att Sebastian började bowla föll sig naturligt i och med Mikael bowlade när han föddes och ofta tog han med honom till bowlinghallen. Där fick han också, fem år gammal, sitt första bowlingklot av Börje Hultgren, en av Bowlingmagasinets ägare.

Dessutom beundrade han också sin farbror, Niclas Mårtensson som bowlar för A-laget i Forsheda och tillsammans med övriga familjens bowlande blev föll det sig naturligt att han redan som femåring började skicka iväg kloten mot käglorna.

– Han har ett medfött bollsinne, säger Mikael och Sebastian nickar lugnt instämmande som om det är självklart att alla har det.

När han inte bowlar så blir det lite dataspel. Vad han spelar där kunde man kanske räknat ut innan frågan ställdes.

– Då spelar jag Nintendo Wii, bowlingspelet, säger Sebastian.

Sebastian håller koll på siffror och matchresultat

Och att man ska få se fler riktigt unga som bowlar hoppas så klart de bowlingfrälsta.

Lite taktiksnack med mamma innan nästa klot ska rulla ut på banan

Attityderna till barn i bowlinghallen har också förändrats mycket genom åren.

– För runt tio-  tjugo år sen var det näst intill omöjligt att barn fick vistas på banorna, säger Mikael, idag kör man bland annat barnkalas på Bowlingmagasinet, och för nutidens pappor är det mer naturligt att ta med ungarna på träningarna.

Sebastian tränar flera gånger i veckan. Måndagar och tisdagar i synnerhet. Söndagar tävlar han oftast. Och vad han ska bli när han blir större tvekar han inte en enda sekund om.

– Jag ska bli bowlingproffs när jag blir stor, säger han och nickar bestämt.

Sören Fransson nickar instämmande till Sebastians bestämda påstående.

– Han är riktigt bra redan så han har alla möjligheter att infria den drömmen, säger han avslutningsvis.

Skrivet av Susanne Prien