Frida Boklund, regionschef på Företagarna, debatterar arbetskraftsbrist trots arbetslöshet.

Arbetskraftsbrist trots arbetslöshet!

Sveriges regering får välförtjänt beröm för sättet att sköta landets ekonomi, senast vid det ekonomiska toppmötet i Davos. Men det finns en oro som OECD nyligen satte fingret på i sin rapport över Sverige – den höga arbetslösheten och risken för att den permanentas. Särskilt utmanande är ungdomsarbetslösheten som enligt den senaste statistiken från Eurostat uppgår till hela 24,8 procent.

Samtidigt som vi har en total arbetslöshet på 8 procent upplever mer än vart femte småföretag att det är svårt att hitta rätt arbetskraft. Det får allvarliga konsekvenser. 27 % av Jönköpings läns företag anger arbetskraftsbrist som det enskilt största tillväxthindret.  Det är olyckligt, det är bland de mindre företagen som i stort sett alla nya jobb skapas.

Jobbstatistiken talar sitt tydliga språk. Enligt senast tillgänglig statistik (november 2010) ökade sysselsättningen i de mindre företagen (1-49 anställda) med knappt 3 procent jämfört med när finanskrisen inleddes i september 2008. Motsvarande siffror för företag med 50-499 anställda var knappt 3 procents nedgång, och bland de största företagen (fler än 500 sysselsatta) minskade sysselsättningen under perioden med 6 procent.

Problemet med brist på arbetskraft går igen i alla sektorer.  Värst är situationen i byggsektorn och för tillverkningsindustrin i länet.  

Hur stora problemen är framgår också av om länens arbetskraftsbrist jämförs med den öppna arbetslösheten. Man skulle kanske förvänta sig att arbetskraftsbristen är högre ju lägre arbetslösheten är. Så är det inte. Det finns helt enkelt inte något statistiskt samband mellan arbetskraftsbrist och öppen arbetslöshet. Frånvaron av samband gäller även om näringslivet delas upp i industri respektive tjänster, eller vid jämförelse av olika storleksklasser av företag.

Slutsatsen är klar: dagens arbetslösa har inte de kvalifikationer som företagen efterfrågar.

Detta är ett enormt slöseri med resurser som drabbar framför allt de människor som inte hittar arbeten, men också hela samhället i form av minskad tillväxt och välstånd.

Bristen på arbetskraft beror främst på att det saknas personer med rätt yrkeskunskap och erfarenhet. Det hänger i sin tur samman med att dagens regelverk på arbetsmarknaden missgynnar unga. De har svårt att komma in på arbetsmarknaden och kan skaffa sig någon yrkeserfarenhet. Dessutom finns en tröghet i systemet då åtskilliga av dem som arbetat på ett ställe i många år drar sig för att byta jobb av rädsla för att hamna först i ”i turordningen att gå” om något skulle hända – även om deras kompetenser skulle passa bättre där.  En annan förklaring till bristen på arbetskraft är att utbildningen inte duger, vare sig i skolsystemet eller hos Arbetsförmedlingen.

Ett kunskapsbaserat näringsliv med fler småföretag och en snabbt växande tjänstesektor ställer höga krav på det traditionella skolsystemet så att vi får rätt kompetens på rätt plats. För att uppnå det krävs olika former av vidareutbildning inom främst bristyrken, liksom det krävs ett regelverk som ger incitament till företagen att våga växa och anställa. Rörligheten på arbetsmarknaden måste också förbättras. Dagens arbetsrätt gör raka motsatsen: låser in dem som har jobb och låser ute alla andra.

Det finns problem på arbetsmarknaden, men det finns också bra lösningar. Företagarnas budskap är:

–          Konkurrensutsätt Arbetsförmedlingen.

–          Anpassa utbildningarna bättre till arbetsmarknaden.

–          Ge bättre incitament för företag att växa och anställa.

–          Mjuka upp arbetsrätten.

Att ha en hög arbetslöshet samtidigt med en arbetskraftsbrist som största expansionshinder – det är inte ett framtidskoncept.

Frida boklund, regionchef Företagarna