Publicerat: 31 juli 2012 13:43

Värnamobons konst lockar

Just nu visas Vandalorums största publiksuccé sedan invigningsutställningen.

Det heter DIT MAN GÅR IGEN. Utställningen med förre värnamobon Erik Dietman på Vandalorum i Värnamo innehåller verk från totalt 21 olika långivare och visar Erik Dietmans unika konstnärskap från tidigt 1960-tal fram till år 2000. Utställningen, som är sammanställd av Olle Granath, pågår till och med 19 augusti.

Erik Dietman (1937–2002), född i Jönköping och uppvuxen i Värnamo, lämnade sina hemtrakter för att, via ett kortare uppehåll i Skåne, bosätta sig i Frankrike år 1959 där han bodde till sin död på olika adresser i södra Frankrike samt i och omkring Paris.

Han kom till ett Paris där det experimenterades vilt inom både bildkonsten och litteraturen. De olika föremål och avfallsprodukter som konsumtionssamhället tillhandahöll använde han för att vidga sina uttrycksramar. Ingenting var för ”lågt” eller trivialt för att finna sin plats i konstverken.

Det var i denna miljö han började plåstra de föremål som kom i hans väg inklusive den egna kroppen. Denna verksamhet renderade honom en viss berömmelse som ”plåsterkung” innan han övergav det materialet och kastade sig ut i associationsrika och dubbelbottnade språklekar i vilka humorn var en viktig del av budskapet. I språklekarna möttes franska, engelska och svenska samtidigt som objekten blev ord och orden objekt. När han bakar ordet PAIN är det en självklarhet, på franska betyder pain bröd, men läs det på engelska och det står för smärta. I collage och måleri skulle han komma att utveckla ett deliriskt berättande, en modern barock som förstod att ta ut svängarna ordentligt.

På 1980-talet tog han steget fullt ut i den tredimensionella världen och kom så småningom att klassificera sig själv som en ”sculptor classicus”. Detta innebar inte att han avsvor sig den frihet i valet av material och uttrycksmedel som blivit hans kännetecken, den finaste marmor samsas med det råa gråberget, glas med gjutjärn, brons med aluminium.

Erik Dietman valde konstnärens största utmaning, den att alltid vara sig själv. Han skydde alla yttre regelverk och grupperingar som innebar förutfattade meningar om vad konsten skulle vara. Därför blev konsten för honom en aldrig avslutad berättelse om det underbara och förfärliga, om det vackra och det fula, om det storslagna och den lilla detaljen. Kort sagt: En berättelse om livet.

Även om Erik Dietman tillbringade hela sitt verksamma liv i Frankrike och med en stor del av Europa och delar av Asien som utställningsplats fanns det en kanal kvar till det gamla hemlandet. Samtliga verk på denna utställning, utom ”Un livre sterling” som tillhör Louisiana i Humlebaek, finns i svenska samlingar. När Erik Dietman avled var han verksam som professor i skulptur vid Academie des Beaux Arts i Paris och vid Kungl. Konsthögskolan i Stockholm.