Förtroendet för vården växer i Jönköpings län och är nu större än i något annat landsting eller region. 73 procent av länsborna har stor tilltro hälso- och sjukvården, visar Vårdbarometern 2012.

Fortfarande är förtroendet allra störst för sjukhusen, men vårdcentralerna går framåt ordentligt jämfört med 2011. 72 procent har stort förtroende för vårdcentralerna, en ökning med fyra procent och den näst högsta andelen i Sverige.
– Vårdpersonalen på länets sjukhus och vårdcentraler har ett fantastiskt engagemang och det ger resultat. Jag hoppas att alla tar åt sig av äran och hittar ytterligare inspiration till att fortsätta utveckla vården, säger landstingsstyrelsens ordförande Håkan Jansson (M).

Även på andra områden får vården i Landstinget mer positiva omdömen än i riket som helhet.
En stor majoritet av länsborna, 85 procent, upplever att de har tillgång till den vård de behöver. Väntetiderna till vårdcentraler och sjukhus anses vara rimliga i större utsträckning än i de flesta andra landsting och regioner. Överlag är man dock mindre nöjd med väntetiderna till sjukhus jämfört med vårdcentraler.
– Här märks ingen förändring jämfört med 2011 och Landstingets egna mätningar av väntetider visar att vårdcentralerna fortfarande är bättre på att klara villkoren för vårdgarantin. Men vi arbetar ständigt med att minska väntetiderna till besök och behandlingar, säger Eivor Blomqvist, chef för sektionen patienträttigheter inom avdelningen för folkhälsa och sjukvård i Landstinget.
Vårdbarometern innehåller också frågor om vård på lika villkor, vilket cirka 3 av 5 länsbor tycker att att Landstinget lever upp till. De som inte håller med menar att ojämlikhet framförallt beror på socioekonomiska faktorer, ålder och att man har svårt att tala för sig.

Folkhälsa och livsstilsfrågor är områden med hög prioritet inom Landstinget och Vårdbarometern visar att dessa frågor även engagerar länsborna.

• Cirka 8 av 10 är positiva till att vårdpersonalen pratar med dem om tobak, alkohol, kost, motion och andra levnadsvanor i samband med vårdbesök.
• 8 av 10 är positiva till att vården hjälper dem att ändra levnadsvanor istället för att skriva ut läkemedel när det är möjligt.
• Drygt 9 av 10 tycker att sjukvården ska kunna kräva att patienter slutar röka inför vissa operationer, för att minska risken för komplikationer.

Allt fler länsbor, 83 procent, kan också tänka sig att avstå från antibiotika om det är möjligt, även om det då tar längre tid att blir frisk. Det är 4 procent fler än 2011.
–  Hälsosamtalen till 40-, 50 och -60-åringar är en av flera satsningar som vi gör för att förbättra folkhälsan och som har fått ett bra mottagande hos länsborna. Att så många är intresserade av de här frågorna är naturligtvis väldigt positivt, säger Jesper Ekberg, folkhälsochef i Landstinget.

2010 infördes vårdval i Jönköpings län och länsborna kan själva välja vilken vårdcentral de vill gå till. Närhet till bostaden är fortfarande viktigast när det gäller val av vårdcentral, och jämfört med tidigare mätningar har bemötandet växande betydelse för vilken vårdcentral man väljer.
Vårdbarometern innehåller även frågor om hälso- och sjukvårdens finansiering och organisation.  Majoriteten av länsborna tycker att höjd inkomstskatt är det bästa alternativet om vårdens resurser inte räcker till. 15 procent föredrar höjda patientavgifter och 16 procent vill att vården i så fall slutar med vissa behandlingar.
Drygt 8 av 10  är positiva till en ökad specialisering av sjukhusvården, även om det innebär att man kan få åka längre för vård.

Vårdbarometern är en årlig nationell befolkningsundersökning som tar upp medborgarnas syn på hälso- och sjukvård och genomförs i samtliga regioner och landsting. I Jönköpings län intervjuades 1 400 slumpmässigt utvalda personer.  Kvaliteten på enskilda besök eller inläggning på sjukhus mäts i den nationella patientenkäten.