Om det finns varg i ett område påverkar det älgjakten. Det visar en studie utförd av Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och Umeå universitet.

Studien visar att antalet sålda jaktkort har minskat i kommuner med vargförekomst under den senaste sjuårsperioden. Likaså har avskjutningen av älg minskat i dessa områden sedan 1998. Studien ger inget stöd för att färre personer väljer att bedriva fårskötsel i kommuner med varg. Inte heller har författarna kunnat visa på någon skillnad i prisutvecklingen för skogsfastigheter i varg- respektive icke-vargområden. De aktuella tidsperioderna som författarna studerat varierar mellan 7 och 17 år.

Vargens återkomst till Sverige har orsakat en intensiv debatt om faktiska och tänkbara effekter på till exempel älgjakt, fårskötsel och skogsbruk. Syftet med studien är att undersöka sådana effekter på kommunnivå, där kommunerna har delats in i varg- respektive icke-vargområden. Studien har genomförts av Göran Ericsson, professor vid SLU, Camilla Sandström, forskare vid Umeå universitet och Emma Kvastegård, student vid SLU:s masterprogram skötsel av fisk- och viltpopulationer. Studien baseras på data från SLU:s inventering av vargrevir, samt uppgifter om antal fårföretag, antal lösta jaktkort, älgavskjutning samt pris på skogsmarksfastigheter i kommuner med respektive utan varg.

Många av de områden där vargen har etablerat sig är socioekonomiskt utsatta, vilket innebär att de kännetecknas av hög utflyttningsgrad, låg medelinkomst, låg utbildningsnivå och hög arbetslöshet. Eftersom socioekonomiska faktorer påverkar människors välbefinnande, men även känsla av utsatthet, så antar författarna att detta kan påverka intensiteten i vargdebatten.