Instabila och fallande gravvårdar är en arbetsmiljörisk för personal på kyrkogården men även en säkerhetsfråga för besökare.

Centrala Gravvårdskommittén har, efter en olycka i Bollebygd där en flicka dödades av en fallande gravsten, kommit med instruktioner för prövning av gravstenssäkerheten. Inledningsvis konstateras i instruktionen att kraven på stabilitet bör vara rimliga, men måste tillgodose tillräcklig säkerhet.

På kyrkogården i Rydaholm har man inlett arbetet med att testa ett 50-tal stenar. Stenar lägre än 30 cm anses inte vara någon risk utan det är de som är högre som omfattas av kontrollen. Resultatet blev att endast en sten av de 50 godkändes. Förutom att stenens eventuella lutning kontrolleras så belastar man stenen med ett instrument som mäter både tryck och dragfasthet. Stenen skall tåla en belastning på 35 kg såväl från framsidan som baksidan. Kravet på sockeln är att den är minst 30% av stenens höjd. Det kräver oftast en undersockel som skall vara förankrad i den vanliga sockeln. Det skall finnas två dubbar av starkt material, kopparrör duger inte.

Undersökta gravstenar, som inte har godkänd säkerhet, har nu säkrats med en trästolpe med spännband och gravrättsinnehavaren, som är ansvarig, har till den 3/10 2014 på sig att rätta till bristerna. Kyrkan, som egentligen inte har något ansvar, har tagit in ett pris från sett stenhuggeri, som efter beställning utför arbetet men det är inte kyrkan som betalar utan stenens ägare kan utföra arbetet på annat sätt. Kontroll skall sedan göras var femte år.

Herbert Johansson

Undersökta stenar, som inte har godkänd säkerhet, har förankrats med trästolpe och spännband. Den tredje stenen från höger i bakre raden är som synes godkänd.