I förra veckan nåddes vi av det hastiga och så tragiska beskedet att vår medlem och tillika kassör och vice ordförande Ingrid Gunnarsson, Skillingaryd, hade lämnat oss. Ingrid var full av liv och såg fram emot våra kommande utställningar i höst som i samband med Kulturveckan och Arkivens Dag. Hon skulle ha medverkat på vårt tisdagsmöte den 4 september men hade i anslutning till sin 81-årsdag två dagar före inte känt sig riktigt kry. Och visst saknade vi henne på vårt arkivgruppsmöte.

Ingrid var en föreningsmänniska som ägande sig åt historiskt arbete och inte bara vid våra återkommande möten i föreningslokalen. Hon lät oftast i hemmet teven vara avstängd så att hon skulle kunna jobba med det historiska arbetet eller läsa en god bok.

Redan när Östbo Historiska Sällskap bildades 1991 blev Ingrid tillfrågad om att gå med i styrelsen. Då var hon fortfarande lärare, hade inte gått i pension. Hon hade då inte den tid som krävdes, men hembygdsintresset var stort och 1995 fick vi glädjen att välja in henne i styrelsen.  Allt sedan dess har Ingrid varit med hos oss. Hon var i många år sekreterare och på senare år kassör. Hela tiden har hon varit med i vår arkivgrupp och arbete med Gamla Skillingaryd.

Ingrid om någon kunde vårt arkiv och var mån om att det var ordning och reda på såväl papper som oss andra, att vi jobbade för att bevara vår lokala historia.

Ingrid var en inspirationskälla. Hon hade många idéer och manade hela tiden på oss andra att jobba ännu mer i bevarandefrågorna. För oss betydde hon oerhört mycket och vi trivdes tillsammans.

Ingrid var nominerad som kommunens kulturstipendiat och det säger mycket om hur mycket hon betytt för kulturlivet.

Det har blivit ett ofattbart tomrum. En kamrat som vi arbetat så mycket tillsammans med och haft så trevligt med finns plötsligt inte längre bland oss. Vi kommer för alltid att bevara minnet av Ingrid Gunnarsson och hur mycket hon betytt för oss och andra.

Östbo Historiska Sällskap