Från Företagarna debatterar man jobben
Inför kommande budget!
Det råder enighet kring företagens betydelse för fler jobb – därför vill regeringen sänka bolagsskatten. Att sänka bolagsskatten för att minska den samlade skattebördan på företagande är lovvärt, men otillräckligt som jobbskapande åtgärd för tillväxtföretagen. Av de företag som startats sedan hösten 2006 betalade sju av tio som mest 50.000 kronor i bolagskatt 2011.
I Sverige finns många välmående, ägarledda företag som vill anställa. Det är i dessa företag som nettosysselsättning skett; företag med max 50 anställda har under de senaste 20 åren svarat för fyra av fem nya jobb. I vårens Småföretagsbarometer uppgav två av tre att de planerade att anställa. Har regeringen lyssnat till dessa jobbskapare när företagarpolitiken formulerats?
Det verkar inte så. Många av de hinder företagarna brottas med beror på politiska beslut. Om målsättning är att få bukt med arbetslösheten måste åtgärder som gynnar jobbtillväxten prioriteras.
1. Det måste bli lättare att finansiera tillväxt. Mer än sex av tio företag finansieras med eget sparande, för yngre företagare är andelen ännu högre. Ungefär åtta av tio företag växer genom vinstmedel. För nya, växande företag som ännu inte skapat vinster består utmaningen i hur tillväxten ska finansieras.
Därför bör ett investeraravdrag som ger privatpersoner en skatterabatt när de investerar i mindre bolag införas. Nästan varannan företagare uppger att det skulle underlätta nyemissioner och därmed möjligheten att växa.
2. Det måste bli billigare att anställa. De höga kostnaderna för anställning är det största tillväxthindret. Som ett resultat av minskade kostnader för de sociala trygghetssystemen har andelen ren skatt i arbetsgivaravgiften ökat. I dag utgör den nära en tredjedel av den totala arbetsgivaravgiften. Även om det finns riktade satsningar med lägre avgifter för vissa grupper är löneskatterna och de sociala avgifterna ytterst betungande för många företag.
Därför förespråkar vi sänkta arbetsgivaravgifter genom ett ”grundavdrag” som innebär att den allmänna löneavgiften på drygt nio procentenheter av lönesumman tas bort för alla företag, dock endast upp till en maximal nedsättning på knappt 300.000 kronor per företag eller motsvarande en lönesumma om ungefär 3,2 miljoner kronor.
Hur det går för företagen är avgörande för om människor kan gå från arbetslöshet till arbete. Det kan inte sägas nog så ofta: det är inte politikerna som skapar jobben, det kan enbart företagarna göra. Småföretagarna efterfrågar inga gräddfiler eller särregleringar, bara en politik som beaktar företagarens verklighet. En framgångsrik arbetslinje förutsätter en slagkraftig företagarlinje.
Elisabeth Thand Ringqvist
Vd Företagarna
Frida Boklund
Regionchef Företagarna