Carina Hägg debatterar surrogatmödraskap.

Starka skäl att vara kritisk till surrogatmödraskap

S-kvinnor i Jönköpings län har som feminister en kritisk inställning till surrogatmödraskap. Även Sveriges kvinnolobby och Kvinnliga Läkarförening tillhör de som ställt sig kritiska. De menar att all form av handel med kvinnors kroppar och med barn skall vara förbjudet.

Ofrivillig barnlöshet är ett skäl som anges som skäl för surrogatmödraskap, men det finns fler anledningar bakom valet all att hyra en livmoder någonstans i världen.

Men frågan är vad det innebär att vara surrogatmoder, vilka fysiska, psykiska och juridiska risker utsätts surrogatmodern för? En graviditet innebär alltid fysiska och känslomässiga påfrestningar. Men vi måste också diskutera den juridiska aspekten av surrogatmoderskap som innebär att kvinnan i princip blir rättslös eftersom barnet inte är hennes.

Vad händer om kvinnan kanske av medicinska skäl bestämmer sig för att avsluta graviditeten, vem tillhör hennes kropp, vem ska bestämma över kvinnors kroppar? Kanske känner hon sig pressad att hjälpa någon närstående att bli förälder, kanske är hon i behov av utlovad ersättning. Det här är svåra, men viktiga frågor att ställa sig. De risker surrogatmodern utsätter sig för kan inte bara viftas bort.

Statens Medicinsk-etiska råd har faktiskt bortsett från såväl FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna som FN:s kvinnokonvention som fastställer att stater ska garantera kvinnors kroppsliga rättigheter och aktivt motverka all handel med kvinnor.

Europaparlamentet antog så sent som 2011 en resolution som säger att surrogatmödraskap är ett allvarligt problem som utnyttjar kvinnors kroppar och reproduktiva organ. Som ledamot i Europarådet möter jag problematikens komplexitet. Den partipolitiska bilden är blandad i frågan och det gäller även för hur direktiven till en kommande utredning i Sverige ska formuleras.

Nyliberala röster tillhör de som vill släppa fri den lönsamma handeln med kvinnors livmödrar. Där altruistiskt surrogatmödraskap är tillåtet har det föga förvånande visat sig omöjligt att kontrollera. Vidare ställer jag mig kritisk till hur Medicinsk-etiska rådet låter sig politiseras.

Alla barn i Sverige ska ha samma möjligheter att växa upp i trygghet, men livets orättvisa gör att alla inte blir förälder. Ofrivillig barnlöshet drabbar många i vårt samhälle och de ska erbjudas medicinsk hjälp som hormonbehandlingar och provrörsbefruktning så långt det är möjligt med hänsyn till kvinnans och barnets hälsa.

Genom adoption har många barn fått ett hem och män och kvinnor kunnat blir föräldrar. Här finns knutar som regeringen för länge sedan borde löst upp för att fler ska kunna blir adoptivföräldrar. Men få kvinnor föreställer sig själva som en potentiell surrogatmoder.

Det är oacceptabelt att legalisera handel med kvinnors kroppar.

Carina Hägg, Värnamo, ordförande S-kvinnor, Jönköpings län