I kväll var det premiär för populära stickcaféet hos Eks lilla bod i Hjälshammar. Inte mindre än 80 personer lockades från när och fjärran till en verksamhet som växer sig allt populärare.
I en strid ström kom folket cyklande utmed den nya cykelstigen från Värnamo ut mot Hjälshammar. Alla med cykelkorgar vars ”uppstickande” innehåll avslöjade vart de var på väg. Irene Ek på Eks lilla bod bjöd in till säsongen första stickcafé och närmare 80 fika -och sticksugna hade anammat anropet.
Trång att parkera
Nåväl alla kom förståss inte cyklande men Roland Ek fick sköta parkeringsanvisningarna på den trånga infarten. Det vis av förra årets sista stickcafé i slutet av augusti. Det var då när över 90 stickande deltagare dök upp, trots regnet, och en bil hamnade lite på sniskan i diket.
− Ja och trots regnet och att vi var så många, och det var trångt så var det inga sura miner, vi kröp bara in överallt i bodarna och under taken, berättar Irene Ek som nästan inte kan ta in att det blivit en så enorm uppslutning kring det där med att träffas och sticka.
Deltagarantalet bara ökar
Idén med stickcafé dök upp när Irene drivit butiken inne i Värnamo under några år. Förra vågen av stickentusiasm hade lagt sig och hon flyttade tillbaka verksamheten till Hjälshammar. Det var kring 06 som de första spontana stickcaféerna satte igång.
− Då var vi bara några få som samlades i boden och handarbetade ihop, berättar Irene.
Rena rama hälsokuren
Annat är det nu, det finns ett sug efter att mötas, sticka och vara social. Och framför allt förenas i vetskapen om att sticka eller på det hela taget jobba med något i händerna är rena terapin för kropp och själ.
− Det är vetenskapligt bevisat att det är rena hälsokuren att sticka, sa cyklisterna, Lena Axelsson från Värnamo och Gitta Wikhult från Åminne samstämmighet.
Och medan kvällssolen dök allt längre ner i Vidöstern, kaffet med allt det goda hembakade brödet var avverkat, fortsatte stickorna att knixa energisk ihop med skratten från de många oaserna i familjens Eks trädgård. Fenomenet stickcafé har definitivt fått sin plats i solen.
En sån härlig artikel! är ingen större stickare precis men önskar att jag varit med iaf. Det måste vara underbart o träffas där ute på Eks o umgås o insupa ”hälso” atmosfär för det är precis det detta är, möten mellan människor som ger energi. Och än en gång har Susanne gjort ett reportage som lyfter in ”atmosfären” även i min lilla lya när jag ser detta. Tack för mig! o en sommarkram till er alla.