Det finns oklarheter i betygssättningen vid bland annat gymnasieskolor i Vaggeryd och Värnamo.

Det är inte ovanligt att lärarna tar hänsyn till faktorer som inte ska påverka när de sätter betyg. Skolorna brister också när det gäller uppföljning och analys av betygssättningen. Det visar Skolinspektionens granskning av betygssättningen vid 30 gymnasieskolor.

– Betygen är avgörande för eleverna både när det gäller vidare studier och möjligheter till arbete. Därför borde det vara grundläggande för skolorna att ha system för sin betygssättning som motverkar godtycke och ger rättsäkra och likvärdiga betyg så långt det är möjligt, säger Elisabeth Porath Sjöö, projektledare Skolinspektionen.

På både Fenix Kunskapscentrum i Vaggeryd och Finnvedens Gymnasium i Värnamo är sex punkter som måste åtgärdas, något färre på John Bauergymnasiet i Värnamo.

– Många skolledningar arbetar inte aktivt med att följa betygen i den egna skolan och sammanställa resultaten för att på så sätt skapa större likvärdighet. Utan ett sådant arbete är det omöjligt för skolorna att bli medvetna om brister när det gäller enskilda lärares betygssättning eller att genomföra förbättringar, säger Elisabeth Porath Sjöö.

Skolinspektionen påpekar i sin rapport att skolorna nu behöver säkerställa att betyg sätts utifrån de nationella betygskriterierna och att inte andra faktorer ska påverka. Skolorna behöver också säkerställa att betygen sätts utifrån ett allsidigt underlag där eleverna ges möjlighet att visa sina kunskaper.

De slutsatser av granskningen som Skolinspektionen lyfter fram är i första hand:

Betyg sätts på oklara grunder. Det underlag som lärarna ska använda för betygssättning är nationella läroplansmål, kursplanemål och betygskriterier. Varannan tillfrågad elev i enkäterna uppger dock att de upplever att betygen grundas på närvaro och en tredjedel av eleverna uppger att betygen grundas på ordning och uppförande samt personliga egenskaper. Inget av dessa kriterier ingår i de nationella betygskriterierna.

Andra felaktigheter som förekommer är att lärare ibland, långt innan kurstidens slut, sätter ut så kallade slutdagar för när eleven måste uppvisa sina kunskaper som ska ligga till grund för betyget trots att betyget ska spegla hela kursen. Det är naturligtvis inte fel att skolor stimulerar elever att närvara, att delta aktivt i skolarbetet och att uppträda väl gentemot lärare och kamrater. Denna typ av bedömningsgrunder kan dock inte ensamma utgöra grund för betygssättning utan att de tydligt kan kopplas till nationella betygskriterier.

Stora variationer mellan hur elever informeras om betygskriterier. Eleverna uppfattar att det är olika lätt/svårt att få ett betyg beroende på vilken lärare de har. Det finns också stora skillnader mellan olika lärares sätt att informera eleverna om vilka kriterier som gäller för betygen, både mellan och inom de granskade skolorna. Granskningen har också visat att det finns en direkt koppling mellan elevernas förtroende för betygssättning och att de ges tydlig information om på vilka grunder betygen sätts.

Skolor brister ofta i analys av betygsresultaten. Ett betydande antal av de granskade skolorna sammanställer och analyserar inte betygsresultat och resultat på de nationella proven över tid. Det finns inte heller några sammanställningar där man kan följa enskilda lärares betygssättning i relation till resultaten på nationella prov. Några har gjort det först efter att Skolinspektionen har begärt in uppgifterna.

Goda exempel
Trots de brister som Skolinspektionen funnit i sin granskning finns det såväl på övergripande nivå i kommunerna och i fristående skolor som på skol- och lärarnivå många goda exempel på hur skolorna arbetar för likvärdig bedömning.

• Vissa skolor utvecklar gemensamma prov och andra bedömningsunderlag för flera skolor och det förekommer också att koncerner för fristående skolor har bedömnings- och betygsfrågor som tema för fortbildningsinsatser.

• Medbedömare för bedömning av nationella prov är en annan metod som förekommer i flera skolor. I praktiskt taget alla skolor diskuterar lärare i någon form bedömningen av elever när det finns tveksamheter med varandra.

Skolinspektionens granskning
• Skolinspektionen har granskat 30 gymnasieskolor, i första hand kurserna engelska A, naturkunskap A och ellära A, för att se om betygssättningen motsvarar målen i kursplanerna och vilka system skolorna har för en likvärdig betygssättning. Granskningen omfattar även användningen av nationella prov i samband med betygssättningen.
• Granskningens resultat är inte generella för alla gymnasieskolor i landet, men ger exempel på problem och vad skolor generellt kan göra för att säkra att betygen sätts på ett likvärdigt sätt.

• Skolinspektionens granskning omfattar både kommunala och fristående skolor, i 21 kommuner: Botkyrka, Enköping, Göteborg, Hagfors, Hässleholm, Karlstad, Kungsbacka, Laholm, Lidköping, Ludvika, Lund, Mölndal, Nässjö, Ronneby, Solna, Stockholm, Uddevalla, Uppsala, Vaggeryd, Värnamo, Ängelholm.

• Granskningen grundas på dokumentstudier och intervjuer med skolledningar, lärare och elever. Dessutom ingår en enkätundersökning riktad till eleverna i underlaget.