Vår naturkrönikör Dan Damberg har träffat på en jordstjärna.

I svamparnas värld, del 9

I svamparnas värld, del 9, en naturkrönika i 3 bilder om jordstjärnor
eller jordens stjärnor.
Text och bild, Dan Damberg, Skillingaryd i slutet av oktober 2010.

Jag blir lika glad varje gång jag hittar en jordstjärna och nu är det åter
dags. Tidigare i år hittade jag den första övervintrande kamjordstjärnan
i landet utanför altanen tillsammans med spireabuskar, vårtörel,
gullviva och tulpaner medan detta färska exemplar växte under
lagerhäggarna. Dessa svampar är inte lika någon annan svampgrupp i
den svenska naturen, de liknar faktiskt små övernaturliga trollväsen där
de tittar fram i den övriga vegetationen.

Jordstjärnor är indelade i släktena ”Geástrum” och ”Tricháster” och
ingår i basidiesvampsordningen ”Geastráles” där de unga
fruktkropparna är mer eller mindre löklika. De anläggs på, i eller under
markytan. Vid mognaden spricker det yttre skiktet i väggen upp i
stjärnlika flikar, vilka böjer sig utåt och nedåt så att det inre, sporfyllda
partiet av fruktkroppen, den så kallade rökbollen, blir blottlagd och
lyfts upp.

Hos släktet ”Geástrum” blir det inre väggskiktet kvar som en vägg för
rökbollen, men hos släktet ”Tricháster” följer det inre skiktet med då
det yttre spricker, varför rökbollen här blir naken. Hos släktet
”Geástrum” sprids sedan sporerna genom den öppning som bildas i
toppen på rökbollen, vilket påminner om förhållandet hos
röksvamparna.

Fruktkropparnas totala bredd varierar från någon enstaka centimeter
till uppemot 15 centimeter. Jordstjärnornas fruktkroppar anläggs under
senare delen av sommaren samt under hösten och står ofta kvar torra
över vintern. Arterna växer i lövskog, barrskog, trädgårdar och parker,
gärna i barrmattor och framför allt på kalkgrund.

Jordstjärnor är, som sagt, mer eller mindre kalkgynnade förnasvampar,
saprofyter, där många arter dessutom föredrar sandiga och
väldränerade jordar. De påträffas främst i kalkbarrskogar samt i olika
ädellövskogar. I mera ordinära barrskogar förekommer huvudsakligen
tre arter, bildernas kamjordstjärna, fyrflikig jordstjärna och fransig
jordstjärna. Samtliga arter föredrar äldre skogar med tjocka och
välutvecklade förnalager. Barrskogsarterna växer gärna på myrstackar
eller på gamla och fasta barrmattor under senvuxna granar. I
ädellövskog påträffas svamparna oftast på ytor med naturligt anhopad
lövkompost eller vid grova träd och murkna stubbar. Flera arter är
värmegynnade, så kallat termofila, och kräver därför växtplatser i
gynnsamma klimatlägen.

Jordstjärnor är mycket bra signalarter i både löv- och barrskog. De
visar på skogsområden med höga naturvärden där det vanligtvis också
förekommer många andra ovanliga och rödlistade arter. Jordstjärnor är
normalt sett sena kolonisatörer och de uppträder i olika
skogsekosystem som uppnått hög ålder med långt gången succession.
Skogsmiljön har dessutom ofta långvarig kontinuitet på varje växtplats.
Det viktigaste substratet för barrskogsarterna är gamla barrmattor av en
viss kvalitet och kvantitet. Sådana barrmattor bildas endast i vissa
typer av äldre granskogar.

Skrivet av Dan Damberg