Ingemar Werner från Värnamo, 89 år i februari nästa år och sedan många år medlem i Odd Fellow och SPF:s hedersmedlem, har i höst sin givit ut sin andra diktbok.

Vandraren heter den och är ett resultat av när skrivarklådan rinner på i livets höst, säger författaren själv.

Ingemar Werner har kommit ut med en ny diktbok.

– Trots något krumma fingrar och en avtagande synförmåga går det fortfarande att trycka på rätt knapp, för man är hänvisad till dagens tekniska hjälpmedel när handstilen blivit för darrig. Funderingar på vandringen varierar allt eftersom stötestenar och glädjeämnen passerar och kanske det för läsaren finns ett och annat korn att ta vara på, säger Ingemar.

Utgivningen har skett i samråd med Odd Fellow och behållningen tillfaller dess hjälpverksamhet.

Ingemars förra diktsamling kom 2007 och hette Funderingar på vandring.

Dessutom har författaren varit en förgrundsfigur i teatergruppen SeniorProFilerna där han under många år skrev såväl pjäser som sketcher. Han har även skrivit ett antal kåserier i sin hembygdsförenings skrifter i Mariestad.

Här publicerar vi, med författarens medgivande, en av dikterna ur ”Vandraren”.

Gamlingen

Jag är gammal vorden
Och har blivit smått disträ
Har svårt att hitta orden
Som mina tankar skulle klä

Också lite virrig bliven
Lullar runt för att komma på
Uppgiften mig blivit given
Vart jag var på väg att gå

Kanske bäst att gå tillbaka
Till den plats jag kom ifrån
Kan varken välja eller vraka
Är ett riktigt virrigt fån

Att så det blir i slutet
Är nå´t jag inte kan förstå
Att minnas det som är förflutet
Men mot nuet ha en mörk ridå

Text och bild: Elon Hallgren