Föräldrarna i Jönköpings län är nöjda med barnsjukvården. Förtroendet för vårdpersonalen är stort och föräldrar och barn får ett väldigt gott bemötande.

Det visar den nationella patientenkät som genomfördes i februari och mars 2011.

1.187 föräldrar i länet har svarat på undersökningen som omfattar besök eller vistelse i akutsjukvård, slutenvård, öppenvård och neonatalvård. Undersökningen är den första i sitt slag inom landets barnsjukvård. Totalt deltog 24.000 föräldrar från 20 landsting och regioner.

Svarsfrekvensen i Jönköpings län motsvarar riksgenomsnittet, omkring 50 procent av de utskickade enkäterna besvarades.

Föräldrarnas nöjdhet med bemötandet och förtroendet för personalen är genomgående för all barnsjukvård. Vårdpersonalen anses också bra på att skapa lugn och ro vid samtal om barnens tillstånd och behandling och föräldrarna ges utrymme att vara nära sina barn i sjukvården.

– Det oerhört viktigt att barn, unga och deras föräldrar känner sig välkomna och respekterade i sjukvården. Landstinget har bra resultat när det gäller bemötande även i andra undersökningar och här får vi ytterligare bekräftelse på att vårdpersonalen gör ett stort jobb på området, säger Håkan Jansson (M), landstingsstyrelsens ordförande.

Samtidigt önskar föräldrarna att läkare ska bli bättre på att informera om eventuella biverkningar och varningssignaler när barnet behandlas med läkemedel. Man vill också ha mer information om var man kan få hjälp och råd i framtiden.

– Det är glädjande att enkäten görs över hela landet. Vi får ett kvitto på att vi har en väldigt god barnsjukvård i länet, som barn och deras föräldrar känner sig trygga i. Samtidigt får vi vägledning om hur vi kan bli ännu bättre och ska använda resultaten i vårt förbättringsarbete, säger Göran Oldaeus, verksamhetschef, barn- och ungdomsmedicinska kliniken, Länssjukhuset Ryhov.

Resultaten av undersökningen presenteras med hjälp av sju olika indikatorer; bemötande, tillgänglighet, delaktighet, upplevd nytta, förtroende, information och rekommendera, det vill säga i vilken utsträckning man kan tänka sig att rekommendera den mottagning eller klinik man besökt. Indikatorerna visar patientupplevd kvalitet, ett värde mellan 0 och 100 där 100 är bästa möjliga resultat.

Inom akutsjukvård ligger Landstingets resultat något högre än riksgenomsnittet, sett till indikatorerna. De allra flesta upplever att barnet får tillräckligt med tid hos läkaren. Vårdpersonalen gör sitt bästa för att svara tydligt på frågor och är bra på att berätta varför eventuella läkemedel och prover behövs. Dock önskar man mer information i väntrummet om hur patienterna prioriteras och hur länge man behöver vänta på undersökning.

Även slutenvårdens resultat är något högre än eller i nivå med riksgenomsnittet. Föräldrarna tycker i hög utsträckning att barnet får den vård det behöver. De allra flesta fick möjlighet att stanna hos sitt barn över natten om de ville och uppskattar om det finns tillgång till kaffe och te på avdelningen. Men många vill ha större möjlighet att påverka när barnet ska läggas in och önskar mer information om när barnet kan gå tillbaka till skolan igen eller börja med olika aktiviteter.

Inom öppenvården får Landstinget ett något lägre resultat än riket, men variationerna mellan Landstingen är små. Framför allt vill föräldrarna kunna påverka dag och tid för besöket i större utsträckning och efterlyser bättre information om förseningar. Samtidigt är man väldigt nöjd med att barnet får tillräckligt med tid hos läkaren, att väntetiden till besöket är rimlig och att besöket börjar i utsatt tid.

Inom neonatalvård är patientunderlaget litet och resultatet av enkäten presenteras därför inte med indikatorer. Precis som i den övriga barnsjukvården är föräldrarna nöjda med bemötande och delaktighet. Man känner sig trygga i vården och upplever att det är lätt att få kontakt med personalen. Föräldrarna är också i stor utsträckning nöjda med tidpunkten då de fick åka hem med barnet. Förbättringar som efterfrågas är bland annat fler övernattningsutrymmen för föräldrar samt praktisk information om avdelningen och om återhämtning i hemmet.

Syftet med Nationell Patientenkät är att landstingen ska få underlag för förbättring och
utveckling utifrån ett patientperspektiv. Varje klinik och mottagning får tillgång till sitt eget resultat. Man får också ta del av de kommentarer som patienterna lämnat i samband med enkäten.

Den nationella patientenkäten inom barnsjukvård genomförs från och med 2011 vartannat år i barnsjukvården i hela landet, på uppdrag av SKL, Sveriges Kommuner och Landsting.