Mysteriet med den mystiska svampen har äntligen fått sin lösning.

Mysteriet med den mystiska svampen

Mysteriet med den mystiska svampen, en detektivhistoria i 12 bilder som
till slut fick en lösning.
Text och foto, Dan Damberg, Skillingaryd, i september 2010, samt foto
bild 1, Maria Vittmo, Vaggeryd.

Kanske har Ni följt historien om den mystiska svampen på
Skillingaryd.nu som startade för några veckor sedan med en naturutflykt
med elever från Östra skolan i Vaggeryd som då hittade en mycket
märklig svamp, vilken Ni kan se på bilden.

Jag hade ingen aning medan ”Tomten” föreslog ett missbildat exemplar
av blomkålssvamp vilket jag, vänligt men bestämt, avslog.

Efter någon dag åkte jag upp till Östra skolan och hämtade svampen för
att kunna examinera den ordentligt, att artbestämma via foto är nämligen
näst intill omöjligt. Detta gjorde dock inte saken bättre, jag fastnade hela
tiden någonstans mitt emellan bruna flugsvampar och rara bruna
champinjoner, även ett antal arter musseroner ”spökade” i bakgrunden.

En av Sveriges mycket duktiga svampexperter heter Johan Nitare, som
bland annat har skrivit boken ”Signalarter”, vidtalades och han kom med
lösningen men den säger jag inte förrän på sista bilden.

Ett stort tack till Maria Vittmo för att jag fick möjlighet att tänka till
ordentligt om svampar och deras systematik, jag har lärt mig massor!

Skivorna är svagt beigerosa (om den färgen nu finns) och har antydan till
zonering, hmm!

Kraftfull ring och hatt med inrullad kant, hmm!

Märkliga fjälliknande hyllerester på hatten, är det kanske parasitsvamp,
m a o svamp på svampen, hmm!

Kort och kraftfull fot med märklig strumpa som ser ut som beige
kvadrater, hmm!

Kan det vara någon av de bruna flugsvamparna, eller?

Massiv fot, något insektsäten, kraftfullt gul under hatthuden vid snitt, det
har jag sett förut men var? Skivorna ser mer rosa ut nu, rar champinjon,
eller? Nej, det stämmer inte heller, hmm!

Skivorna är inte gaffelgrenade och det gula under hatthuden är nu även
rött och nu borde jag med facit i hand kanske ha haft mina aningar, men
nej. Hmm!

Ingen tydlig lukt eller smak, bara vanlig svamplukt och svampsmak,
hmm!

Nu vet jag faktiskt inte riktigt vad jag ska tro och snuddar vid följande
mer eller mindre ovanliga svampar;

Goliatmusseron, ”Tricholoma matsutake”, vilken ej gulnar under
hatthuden samt har annorlunda fjäll på hatten samt annorlunda fot,

Kragmusseron, ”Tricholoma robustum”, som har tydligt urnupna skivor
som musseroner har,

Kejsarskivling, ”Catathelasma imperiale”, som har nedlöpande skivor
och dubbel ring,

Mörk rotchampinjon, ”Agaricus lanipes”, som har annorlunda fot och
tydligt rosa till bruna/mörka skivor,

Brunfjällig champinjon, ”Agaricus pseudovillaticus”, som har annorlunda
fot och tydligt rosa till bruna/mörka skivor, samt ett antal brunaktiga
flugsvampar i släktet ”Amanita”, men känt att ingen av dessa svamparter 
stämmer fullt ut, det måste helt enkelt vara ett avvikande, atypiskt,
exemplar, med andra ord, jag har ”fastnat mellan flugsvampar och
champinjoner”.

När ni nu ser denna närbild på den mystiska svampen och får
upplösningen och det rätta svaret på nästa närbild så förstår Ni kanske
att det var ett svårt men mycket roligt problem!

Hemligheten var helt enkelt en helt vanlig röd flugsvamp missbildad av
torkan i samband med det vackra vädret!

Jag vill rikta ett stort tack till Niklas Johansson på länsstyrelsen samt,
naturligtvis, till Johan Nitare för all hjälp.

Röd flugsvamp, ”Amanita muscaria” är en mycket vanlig svamp med
typiskt utseende, dvs. röd med vita prickar. Liksom många flugsvampar
är den röda flugsvampen giftig och skall därför inte användas som
matsvamp. Traditionella användningsområden är som insektsgift och
som drog, och av sibiriska schamaner för att uppnå ett förändrat
medvetandetillstånd. Carl von Linné beskrev hur slem från mosade
ruttna flugsvampar kunde användas för att utrota vägglöss. Enligt sägnen
använde vikingar röd flugsvamp för att framkalla tillräckligt mycket
vrede för att kunna gå bärsärkagång. Det finns dock inga historiska bevis för
detta och de flesta forskare är överens om att det bara rör sig om en myt.
Ett av giftämnena i röd flugsvamp heter muskarin. Giftet har en kolinerg
effekt på till exempel körtlar och glatt muskulatur. Acetylkolin är en
signalsubstans som finns ibland annat synapserna mellan nerver och
muskler. System där signalerna överförs av acetylkolin benämns därför
kolinerga.

Muskarin är en giftig alkaloid som finns i exempelvis vissa svampar i
släktet trådingar, men har sitt namn efter röd flugsvamp där den först
upptäcktes. Muskarin härmar signalsubstansen acetylkolin och binder
till så kallade muskarina acetylkolinreceptorer.

Alkaloider är en grupp kvävehaltiga ämnen som förekommer hos olika
växter och som ofta har en stark inverkan på människokroppen.
Alkaloiderna är ofta basiska, ”alkaliska”, därav namnet, men undantag
finns, till exempel alkaloiden kolchicin från blomman tidlösa, som för
övrigt blommar i trädgårdarna just nu och ser ut som krokusar. Många
alkaloider är kraftigt verkande gifter men i små doser har de stor
medicinsk betydelse.

Alkaloiderna har använts som droger, gifter och läkemedel under hela
mänsklighetens historia. Förgiftningssymtomen inleds efter 15-30
minuter med svettningar, ökad salivavsöndring och tårflöde. Detta följs
av buksmärtor, illamående, diarré samt svårighet att fokusera.
Symtomen avtar efter ett par timmar och dödlig utgång är ganska
ovanlig, och beror då på hjärt- eller andningskollaps.

Motgiftet vid förgiftning är atropin eller andra tropaner.

Skrivet av Dan Damberg