Vår naturkrönikör Dan Damberg har besökt Öveken.

Öveken, än ett öde ställe, ännu en öde plats,
endast minnen finns kvar.

Öveken, ännu ett öde ställe, ännu en öde plats, endast minnen finns
kvar, en natur- och kulturkrönika i 7 bilder från platsen där gamla och
nya åfåran av Lagan åter rinner samman.

Text och foto Dan Damberg, Skillingaryd, i mitten av februari anno
2014.

Den lilla skylten säger ”190 Fastorp 1:22 Öveken”, det är inte mycket
jag förstår men platsen har innehållet generationer med människor och
mängder med minnen av människor som kämpat för tillvaron, för ett
par hundra år sedan.

Här har hörts skratt, gråt och upplevts förtvivlan men också
förnöjsamhet får vi hoppas även om livet på 1700- och 1800-talen var
mer kamp än förnöjsamhet för den lilla människan i konungariket
Sverige.

Öveken ligger strax öster om Skillingaryd och i ett brev från år 1347
talas om Ödbyornauika, som kan avse Öveken. Platsen har även
kallats för Ödeveken och det låg, ligger, som sagt mellan
Fågelforsdammen och Östra Lägret alldeles intill Lagan, öster om
Skillingaryd.

Här omnämns änkan Annika Andersdotter och hennes fyra barn som
fanns här vid Ödeveken dit de kom från Boglösa soldattorp. Maken,
soldaten Olof Strömqvist, föddes år 1724 och dog i augusti år 1758 då
han dränkte sig, och änkan Annika med barnen står omnämnd som
”äro på Ödeveken”.

Annika Andersdotter föddes år 1726, och blev änka med fyra barn vid
endast 32 års ålder efter makens, soldaten Olofs, död år 1758. De fyra
barnen var Jonas eller Jon som föddes den 30 mars år 1748, Anders
som föddes den 3 oktober år 1750, Petter som föddes år 1753 samt
Sven som föddes år 1756.

Sonen Jonas eller Jon var 10 år gammal vid sin far bortgång medan
Anders var 8 år, Petter var 5 år och minstingen Sven var bara var 2 år
gammal. Vid endast 32 års ålder ställdes sålunda Annika ensam med
de fyra barnen vilket verkligen inte var lätt, en tragedi utspelade sig
med andra ord vid Öveken.

Nu snart 256 år senare står jag här på platsen och begrundar dessa
livsöden och tänker på hur bra vi nutidsmänniskor i Sverige ändå har
fått det, åtminstone materiellt.

De årtal som jag hittills nämnt i denna krönika innehåller mycket
historia och lite av denna ska jag försöka berätta här och nu.

År 1347, Magnus Eriksson gör ett nytt försök att få påven att
godkänna evig besittningsrätt för honom och hans arvingar till
Skånelandskapen, vilket lyckas.

Ett riksmöte hålls i Örebro angående ny landslag, kallad Magnus
Erikssons landslag och den stora pestepidemin, Digerdöden, kommer
till Europa.

År 1724, Jonas Alströmer erhåller privilegier på ett manufakturverk i
Alingsås och börjar sin verksamhet, bestående av potatisodling samt
framställning av tobaksvaror. En lag om att varje stad måste anlägga
tobaksplantage, för att motverka import, utfärdas. Detta slår väl i
södra Sverige.

En ny svensk skolordning införs, föräldrarna ansvarar nu för barnens
svensk- och kristendomsundervisning. Om föräldrarna inte kan
undervisa sina barn skall församlingens klockare eller skolmästare lära
dem katekesen och att läsa. Denna skolordning innebär ett ökat
statskyrkligt inflytande, men kommer, trots att den skulle vara
tillfällig, att gälla fram till år 1807.

År 1726, Konventikelplakatet, som förbjuder religiösa
sammankomster utanför kyrkans gudstjänster, konventiklar, med
undantag av husandakter, utfärdas i Sverige. Den som upprepade
gånger bryter mot lagen kan bestraffas med landsförvisning. Plakatet
kommer att gälla till år 1858. Vem minns inte Ulrika i Västergölhs
vredesutbrott på kyrkvärden i Vilhelm Mobergs film Utvandrarna.

År 1748, vår dåvarande kung Fredrik I kan inte längre delta i det
svenska regeringsarbetet. En stämpel med hans namnunderskrift
börjar därför används för undertecknandet av olika dokument.

År 1750, ett giftermålsavtal sluts mellan den svenske kronprinsen
Gustav, sedermera kung Gustav III, och den danska prinsessan Sofia
Magdalena. Olof von Dalin blir kronprins Gustavs nye lärare och
Sveriges folkmängd uppgår nu till cirka 1,8 miljoner plus Finlands
400 000, totalt 2.2 miljoner människor.

År 1753, det nya slottet i Stockholm står färdigt efter 56 år och den
svenska kungafamiljen flyttar in.

Kina slott uppförs på Drottningholm och slottet blir en överraskning
från kung Adolf Fredrik till drottning Lovisa Ulrika på hennes
födelsedag.

Västerås slott står nu färdigt efter återuppbyggnaden och British
Museum grundas.

År 1756, det svenska kungaparet, Lovisa Ulrika och Adolf Fredrik,
erhåller en varning, den så kallade Riksakten, vilken varnar dem för
att försöka fler statskupper, eftersom de då kommer att avsättas. I och
med drottningens kuppförsök avskaffas hennes skapelse
Vitterhetsakademien, en humanistisk-samhällsvetenskaplig akademi
med uppgift att främja forskning och annan verksamhet inom
humanistiska och samhällsvetenskapliga områden samt
kulturmiljövård.

Gebhard Leberecht von Blücher, den preussiske befälhavaren i slaget
vid Waterloo, går i svensk krigstjänst i svenska Pommern. En sjöunion
mellan Sverige och Danmark sluts, för att skydda handelsskepp på
Nordsjön.

Den utbyggda skärgårdsflottan bryts ut ur örlogsflottan och förläggs
under namnet Arméns flotta till Stockholm och Sveaborg, vilken
senare åter antar namnet Skärgårdsflottan.

Import av kaffe förbjuds i Sverige och förbud mot husbehovsbränning
införs.

Sjuårskriget utbryter och varade mellan åren 1756-1763 och fördes
mellan å ena sidan Tysk-romerska riket, Frankrike, Ryssland och
Sverige och å andra sidan Preussen och Storbritannien-Hannover.

År 1758, vi besegras av preussarna i slaget vid Tarnow men vi
besegrar preussarna i slaget vid Fehrbellin. Förstärkningar på 7 000
man skickas från Sverige, med hjälp av franska subsidier, det vill
säga, franskt penningunderstöd.

De svenska trupperna når nästan Berlin, men tvingas tillbaka,
eftersom utrustningen är dålig och underhållet inte fungerar.
Dessutom fungerar inte samarbetet med ryssarna, på grund av
ömsesidig misstro. Svenska hären drivs därför tillbaka till Stralsund
där den innesluts.

Stolpen på bilden markerar nuvarande skjutfältsgränsen och bara 30
meter norr om denna röda stolpe, med de tre kronorna, ligger platsen
Öveken.

Ett rikt bestånd med vacker mattlummer, ”Lycopodium clavatum”,
växer i anslutning till platsen Öveken. Av revorna brukade man förr
fläta mattor och sporpulvret, nikt, såldes förr på apoteken och
användes bland annat som sårpulver och för att rulla piller i.

Man använde också det lättantändliga sporpulvret till blixt- och
fyrverkerieffekter vid teatrarna. Numera säljs mattlummer och
släktingen revlummer, ”Lycopodium annotinum”, ofta som
juldekoration, men då de växer mycket långsamt bör man avstå både
från att både plocka och köpa lummer.

Mattlummer är för övrigt en art i familjen lummerväxter och är
flerårig med mer än meterlånga, krypande skott, som har tättsittande,
barrlika, mjuka och vintergröna blad med lång, vit hårudd. De
gulaktiga sporgömmena sitter oftast parvis på långa skaft. Arten, som
är cirkumpolär, växer i skogs- och hedmarker. Cirkumpolär betyder
ett mer eller mindre sammanhängande utbredningsområde runt
antingen nord- eller sydpolen.

I Sverige är den mindre allmän norrut till Södermanland och fridlyst i
Västra Götalands län, samt allmän till tämligen allmän norr därom. I
fjällens subalpina och lågalpina bälten förekommer varianten
”Lycopodium clavatum lagopus”, som heter riplummer, där sporaxen
sitter ett och ett på korta skaft.

”Allmännaste bruket af Mattlummern är at deraf fläta smärre Mattor,
tjenlige at lägga wid dörrar, för at på dem afstryka smutsiga skor.
Äfwen brukas den til Skurwiskor til kärls rengöring. Til inpackning af
wissa saker, som skola försändas, kan den torr med fördel nyttjas…

…Dels på Apotheken, dels ock til Fyrwerkerie nyttjas Fröet af denna
art Lummer. Nu för tiden wet jag icke at man i Swerige samlar det,
utan det förskrifwes från Tyskland.”

Ur ”Försök til en Flora Oeconomica Sveciæ” av A. J. Retzius år 1806.

Ytterligare 40 meter från Öveken finner man denna perfekta
häckningsplats för kungsfiskaren, överhänget har dock rasat men
med en spade och lite arbete kan man återställa den fina rasbranten. Det får
dock bli lite längre fram på våren när vattnet är lite varmare.

Kanske kan vi då åter få häckande kungsfiskare i Lagan vid
Skillingaryd precis som i början och mitten av 1970-talet, då låg boet i
ett liknande strandhak vid ån rakt nedanför ishallens östra gavel.

Tack för idag.