Vårdbarometern 2011 visar att majoriteten av länsborna är nöjda utbudet av vård, tycker att väntetiderna är rimliga och känner förtroende för vården.

De är också intresserade av livsstilsfrågor men söker mer sällan information om vård via Internet än den genomsnittlige svensken.

– Länsbornas åsikter om vården är väldigt betydelsefulla och Vårdbarometern 2011 innehåller många positiva signaler.  Vi ser också områden som kan utvecklas och förbättras, så resultaten är viktiga att ta hänsyn till i det fortsatta arbetet med att utveckla vården, säger landstingsrådet Mia Frisk (KD).

Nöjda med vårdutbudet
82 procent av länsborna tycker att de har tillgång till den vård de behöver, något fler än riksgenomsnittet 80 procent större andel än riksgenomsnittet på 80 procent, men något lägre än i Vårdbarometern 2010. De vanligaste önskemålen för att tillgängligheten ska bli ännu bättre är kortare väntetider och kortare restid.

14 procent säger att de under förra året avstått från att söka vård trots att de trott sig behöva det. Framförallt beror det på att man vill vänta och se hur sjukdomen utvecklar sig, medan en mindre andel tycker att det är krångligt att söka vård eller känner sig besvikna på sjukvården.

Accepterar väntetider till vårdcentraler
71 procent anser att väntetiderna till vårdcentralerna är rimliga, jämfört med 66 procent 2010. Färre, 51 procent, tycker detsamma om väntetiderna till besök och behandling på sjukhus.

– Resultatet stämmer överens med Landstingets egna mätningar av väntetider. Generellt sett klarar vi vårdgarantins villkor bättre på vårdcentralerna än på sjukhusen.  Men det är självklart ett mål att fler ska vara nöjda med väntetiderna och få komma till besök och behandlingar i rimlig tid, säger Eivor Blomqvist, chef för sektionen patienträttigheter inom avdelningen för folkhälsa och sjukvård i Landstinget.

Litar mest på sjukhusvården
Sju av tio länsbor känner ett stort förtroende för hälso- och sjukvården, vilket är i nivå med riksgenomsnittet. Samtidigt är förtroendet för sjukhusen (76 procent) precis som tidigare år större än för vårdcentralerna (64 procent), vilket även märks i övriga landet.

11 procent har litet förtroende för vårdcentralerna. De hänvisar i första hand till
• att man inte får den vård man behöver
• att läkare har dålig kompetens
• att man träffar olika läkare och personal från gång till gång

6 procent har litet förtroende för sjukhusen. De hänvisar i första hand till
• att man inte får den vård man behöver
• att man fått felaktig behandling
• får för lite dialog, att man inte blivit lyssnad på.

59 procent av länsborna upplever att vården ges på lika villkor utifrån vårdbehovet, en högre andel än riksgenomsnittet.

Pratar gärna livsstilsfrågor
Att vårdpersonal frågar patienter om livsstilsfrågor som kost, motion, alkohol- och tobaksvanor blir allt vanligare och uppskattas av de allra flesta länsbor, 84 procent, vilket är en klar förbättring jämfört med Vårdbarometern 2010, då 64 procent var positiva.

– Livsstilsfrågor och god folkhälsa är prioriterade inom Landstinget och det gör omfattande satsningar på det här området. Bland annat utbildar vi vårdpersonal i att prata om livsstilsfrågor och erbjuder hälsosamtal till alla 40-, 50- och 60-åringar i länet. Att länsborna visar sig vara väldigt intresserade av de här frågorna bekräftar att vi arbetar i rätt riktning, säger Jesper Ekberg, chef för sektionen folkhälsa inom avdelningen för folkhälsa och sjukvård i Landstinget.

44 procent kan även tänka sig att få hjälp med livsstilsförändringar via Internet, även om det är färre än riksgenomsnittet på  47 procent.  Nästan lika många, 43 procent, är intresserade av att delta i behandlingsprogram för till exempel inkontinens eller spelberoende via Internet.

Ringer hellre än surfar
Drygt åtta av tio länsbor brukar ringa direkt till vårdcentralen för att få information och kontaktuppgifter om vården. Landstingets webbplats och telefonkatalogen används också i detta syfte, men i betydligt mindre utsträckning.  31 procent anger att de brukar använda landstingens gemensamma webbplats 1177.se. Det sistnämnda är dock ett något motsägelsefullt resultat, eftersom bara 16 procent säger sig känna till 1177.se.

– Det är en stor och viktig utmaning för Landstinget att få fler att använda Internet för att själva hitta information egenvård och liknande frågor.  Då kan fler söka vård på rätt ställe från börja, samtidigt som tillgängligheten till vården ökar och vårdpersonalen får mer tid till patienterna, säger Mia Frisk.

Väljer vårdcentralen närmast hemmet
Sedan 2010 kan länsborna själva välja vilken vårdcentral de vill gå till. Enligt Vårdbarometern tycker 29 procent att närheten till bostaden är viktigast när de väljer vårdcentral.  Väntetider, bemötande, kontinuitet och god medicinsk vård är andra faktorer som lyfts fram, men i mindre omfattning. Väldigt få eller inga länsbor tycker att exempelvis öppettider, närhet till arbetsplats eller vårdcentralens rykte har någon betydelse

Avstår antibiotika om det går
Överdriven användning av antibiotika är ett växande problem som orsakar motståndskraftiga bakterier. Ur det perspektivet är det positivt att 79 procent är beredda att avstå från antibiotika om det är möjligt, även om det innebär att det tar längre tid att bli frisk. Många tycker också att vården ska kräva att patienter ändrar sina vanor inför en operation om det har bättre effekt än läkemedel.

Åtta av tio tycker att det bra med en ökad specialisering av sjukhusvården i länet, även om man då kan få åka längre för vård. Länsborna har också fått välja bland olika alternativ för att sjukvården ska kunna behålla sin nuvarande kvalitet.  65 procent föredrar höjd inkomstskatt, 14 procent kan tänka sig att betala mer för besök och behandlingar medan 12 procent vill ha fler privata sjukförsäkringar eller att privata vårdgivare tar hand om enklare behandlingar.

Speglar attityder, kunskaper och förväntningar
Vårdbarometern speglar vad den svenska befolkningen kan och tycker om hälso- och sjukvården och vad de förväntar sig av den. Undersökningen genomförs årligen i samtliga landsting och regioner. Av de cirka 1 000 länsbor som svarade bedömer 73 procent att de har en god hälsa och de allra flesta, 88 procent tycker sig ha bra kunskaper om hälsa. 64 hade procent besökt sjukvården som patient under det senaste halvåret och 36 procent hade följt med någon anhörig.

– Vårdbarometern vänder sig till slumpvis utvalda länsbor, vilket betyder de som svarar inte alltid har färska erfarenheter av sjukvård. Kvaliteten på specifika besök eller inläggning på sjukhus undersöker vi i stället med hjälp av den nationella patientenkäten. Vår uppmaning till alla som får en sådan enkät hem i brevlådan är att besvara och skicka in den. Vi är måna om att få veta vad våra patienter tycker, säger Eivor Blomqvist.