Socialdemokraterna i Värnamo har genom Ulla Gradeen lämnat in en motion till fullmäktiges aprilmöte.
”Hur mycket skall man hinna med under ett arbetspass”? Är en fråga vi vet många av vår kommunala personal ställer sig. Föråldrade administrativa system och omfattning av tveksamt relevant dokumentation tar värdefull tid i anspråk inom alla kommunala förvaltningar. Denna motion tar upp problematiken inom äldreomsorgen.Där upplevs bland annat att kraven på dokumentation är för hög ställda och utförs i system som anses vara tidskrävande. Det är Magna cura, det är ytterligare levnadsbeskrivningar, pärmar, listor och lappar. Avgörande frågeställning är: hur används all dokumentation, hur kan den enkelt fungera säkert i en överlämnning? Vi Socialdemokrater uppmärksammade denna fråga både 2012 samt 2013 (i skrivelser om Afa-pengarna) men har fått avslag i KS varför vi nu lyfter den till en motion i KF.
Struktur, utvärdering och jämförelser, det behövs. Men frågan är om dokumentationskraven skruvats några varv för hårt. För mycket tid på att redovisa vad vi gör, istället för att göra mer. Är all dokumentation verkligen sådant som kommer de äldre till gagn.

Enligt socialtjänstlagen består dokumentationskravet i huvudsak av två delar: Utredning och beslut samt genomförande av beslut. Motivet är att dokumentationen skall vara underlag för planering, uppföljning och omprövning, information mellan personal, bidra till kontinuitet i arbetet, skapa rättssäkerhet, vara lätt att förstå, ge en bild av vem personen är som behöver stöd och hjälp, osv. I ett examensarbete (Högskolan Gävle, institutionen för vårdvetenskap, Lundström och Lingman 2008) kom man fram till: ”att när information, meddelande och förståelse inte samverkar med varandra bland personalen så fungerar inte kommunikationen. Detta kan innebära att den boende inte får den vård eller hjälp hon/han är berättigad till, vilket även kan resultera i avvikelse rapporter eller anmälningar som exempelvis Lex Sarah och Lex Maria”. Ganska självklart egentligen.

Malmö kommun arbetar med det som kallas Forskarcirklar (ett begränsat antal deltagare ges en unik möjlighet att fördjupa sig inom ett eller flera utvecklingsområden) en metod som kanske kan vara hjälpmedel här för att komma vidare. Det viktigaste är att omsorgspersonal medges tid att medverka i ett projekt med mål att förenkla och förbättra nödvändig dokumentation