Vår naturkrönikör Dan Damberg har tittat närmare på sömntornen.

Sömntorn, en gallbildning av
sömntornstekeln

Sömntorn, en gallbildning av sömntornstekeln, en naturkrönika i 5
bilder om naturintresserade elever med skarpa ögon och stor
nyfikenhet på vår spännande natur samt om sömntorn.

Text och foto Dan Damberg, Skillingaryd i maj 2012.

Ett stort tack till sömntornsupphittaren Levi i klass 4A vid
Fågelforsskolan i Skillingaryd.

Tänk vad man kan hitta, med lite uppmärksamhet och nyfikenhet, i vår
spännande natur. Jag blir lika glad varje gång jag märker att unga
människor, i detta fall Levi i klass 4A vid Fågelforsskolan i Skillingaryd,
är intresserade av naturen och miljön samt minns samtidigt min egen
barndom som ung fältbiolog, ett intresse som sedan följt mig genom
livet och gett mig oändligt med kunskap och glädje.

Bilden visar en sömntorn som är en gallbildning på bladmittnerven,
knoppar, blommor och unga frukter av rosor. Gallen är ganska vanlig
enligt litteraturen men jag hittar den sällan. Den orsakas av den lilla
sömntornstekeln, ”Diplolepis rosae”, som är mycket vacker med svart
huvud och mellankropp och en blodröd bakkropp som liknar en
bloddroppe.

Sömntornsgallbildningen är mossliknande med först ljusgröna, sedan
röda, tunna utskott. Steklarna lägger sina ägg under våren, varefter
gallerna börjar växa ut utan att nämnvärt skada nyponbusken som
helhet.

Med lite fantasi ser detta nästan som ansiktet från en av
skräckfigurerna ur den populära första ”Mumien”-filmen som kom för
ett antal år sedan, men som sagt är detta bara en gallbildning som kallas
sömntorn.

Förr lade man dessutom sömntornar under huvudkudden för att få god
sömn därav namnet. Gallbildningarna användes dessutom till att dryga
ut piptobaken.

Inuti sömntornen lever flera larver och när steklarna färdigbildats sitter
sömntornen kvar och blir hemvist för ett flertal andra smådjur.

Sömntornsstekeln räknas varken som skade- eller nyttodjur och har en
längd på mellan 3-5 millimeter. Stekeln lägger tidigt på våren sina ägg
till exempel i en knopp på nyponbusken. Knoppen slår inte ut på
vanligt sätt utan förvandlas till en tovig boll med små rum för larverna.
Dessa lever på gallen, förpuppas och övervintrar i sina kamrar. På
våren tar sig de färdiga steklarna ut och de flesta är honor och de flesta
lägger sina ägg utan befruktning, så kallad partenogenes eller
jungfrufödsel.

Partenogenes är inom zoologin en form av asexuell förökning genom
produktion av avkomma ur obefruktade ägg, bland växterna kallas
motsvarande fenomen ibland för apomixis.