Vår naturkrönikör Dan Damberg har tittat närmare på tallmoar och lavar.

Tallmoar och lavar

Tallmoar och lavar, en naturkrönika i 14 bilder från de på hösten
lingonröda tuvorna på den villande mo där furuskogen susar.

Text och foto Dan Damberg, Skillingaryd i december månads sista
dagar året 2013.

De vackra, ljusa och lättgångna tallmoarna inte långt från Skillingaryd
inbjuder till ett besök året om. På hösten plockar man svamp och bär
då Karl-Johan, frostvaxskivling, blåbär och lingon finns i riklig
mängd, på vintern åker man skidor och om snön saknas, som nu, så letar
man fönsterlav och islandslav, på våren vandren och lyss man till
fågelsång av dubbeltrast och taltrast medan om sommarens ljusa nätter
låter nattskärra och trädlärka stå för underhållningen allt medan
tallörten lyser vackert gul i lingonriset.

På denna bild ser man fyra olika arter lavar, gulvit renlav, grå renlav,
fönsterlav och islandslav, låt dock den ovanliga fönsterlaven, eller i
folkmun toppmossan stå kvar.

Det finns många olika arter lavar i Sverige och världen, här ser ni brun
bägarlav, ”Cladonia chlorophaea”.

Lavar är för övrigt organismer bildade av ett symbiotiskt förhållande
mellan en svamp, huvudsakligen en sporsäcksvamp, och en alg, eller
ibland en cyanobakterie, tidigare kallade blågröna alger.

Svampens roll är att utgöra stödjevävnad och skydd samt att suga upp
vatten, medan algen genom fotosyntes bidrar med energi.

Den bruna bägarlaven är en mycket vacker lav om man kommer den
riktigt nära och ingår i släktet ”Cladonia”, och familjen
”Cladoniaceae”.

Den grönbruna islandslaven, ”Cetraria islandica”, i mitten är här
vackert inbäddad av den gulvita renlaven, ”Cladonia arbuscula”.

Islandslaven är ätlig med högt näringsinnehåll, men innehåller
lavsyror som gör den besk, om inte dessa ämnen lakas ut. Detta är en
långsam process men följande metoder kan tillämpas:

Blötläggning i kallt, rent vatten 20 timmar, hjälper dock bara delvis.
Blötläggning i kall ”lut” 8 timmar.
Sjudning i rent vatten 2 timmar.
Kokning i ”lut” 20 minuter.

Efter behandlingen med lut måste laven sköljas grundligt i vatten,
jämför med lutfisk. Luten tillreddes fordom traditionellt av björkaska
från spisen, så kallad pottaska, men numera kan man använda
natriumkarbonat, soda, Na2CO3, kaliumkarbonat, K2CO3 köpt i
färghandeln eller kokbokens ”bikarbonat”, egentligen
natriumvätekarbonat, NaHCO3.

Färsk lav innehåller cirka 67 % vatten samt C-vitamin, askorbinsyra,
med 0,8 milligram per hekto.

Dessutom låga halter av proteiner och mineraler.

Lavsyrorna är fumarprotocetrarsyra, alloprotocetrarsyra, usninsyra,
protolichesterinsyra och cetrarsyra.

Lavsyrorna i islandslav anges ibland som giftiga, men inte akut och
ger på sin höjd illamående, diarré, irritation på magslemhinnan, vilket
jag tycker är fullt tillräckligt, så var försiktiga.

Lavar kan från omgivningen tyvärr koncentrera bly, kadmium och
kvicksilver med en benägenhet som är 300 gånger större än för till
exempel vanlig råg, så var försiktiga, igen.

Här avslöjar sig fönsterlaven från den gulvita renlaven, ”Cladonia
arbuscula”, eftersom fönsterlaven ser ut som små kulor eller kuddar så
här från ovan.

Fönsterlaven, ”Cladonia stellaris”, hör till gruppen renlavar och den
trivs i öppna hällmarkstallskogar eller glesbevuxna sandiga,
skogsmarker, ofta tillsammans med två andra vanliga renlavar, gulvit
renlav och grå renlav.

Fönsterlaven finns i hela landet, dock sällsynt i Skåne men desto
vanligare ju längre norrut man kommer, och i fjällen kan den bilda
massvegetation. Utanför Sverige och Norden finns arten över hela det
norra halvklotets nordligare delar. Den är lätt att skilja från de andra
renlavarna genom sitt karaktäristiska, kuddliknande växtsätt.

Fönsterlav är en av de få lavar som har ekonomisk betydelse, då som
renbete. Förr i tiden samlades den också in som vinterfoder åt kor men
den har också fått användning som fyllnad mellan ytter- och
innerfönster för att suga upp den fukt som ofta bildas där. Nuförtiden
har den betydelse mest som dekoration i olika sammanhang såsom i
begravningskransar och adventsljusstakar och i julgrupper med
hyacinter och julstjärnor, men plocka med måtta.

Fönsterlavens släktnamn ”Cladonia” härleds ur grekiskans ”clados”
som betyder ”gren” och syftar på den greniga bålen. Artepitetet
”stellaris” kommer från latinet och betyder ”stjärnlik”. Den hade
tidigare det kanske mer passande, vetenskapliga namnet ”Cladonia
alpestris”, där artepitetet ”alpestris” betyder ”växande i fjälltrakter”.

Fönsterlav är en lavsvamp som för sin näringstillförsel, som redan
nämnts, lever i symbios med en alg. Tillsammans bildar dessa båda
organismer en dubbelorganism som vi uppfattar som en enhet och som
vi i praktiskt tal kallar för lav.

I torghandeln säljs fönsterlaven vanligen under den felaktiga
beteckningen vitmossa. Vitmossa är emellertid just en mossa och
namnet skall korrekt användas endast för mossläktet ”Sphagnum”.

Till och med Carl von Linné bidrog dock till denna namnförbistring. I
”Iter dalekarlicum” skildrade han utsikten från fjället Svucku i Norge
nära gränsen till Dalarna på följande sätt:

”Alltomkring sågos fjälldalarna vita av mossa, med litet strödd ljung,
liksom marken synes, då snö kommer om hösten och örterna här och
där koxa genom honom upp.”

Här kommer ett litet försök till lavpedagogik, grå renlav, ”Cladonia
rangiferina”, till vänster och gulvit renlav, ”Cladonia arbuscula”, till
höger.

Här kan ni träna på att skilja grå renlav och gulvit renlav då de på
bilden växer blandat, vilket de oftast gör här ute på tallmoarna runt
Skillingaryd.

Ibland hittar man det man minst anar i skogen, här låg plötsligt två
käkhalvor från ett rådjur, tjuvskytte, slaktplats eller naturlig död, vem
vet.

Lite längre bort, kanske 30 meter, låg resten av rådjursskallen och här
hade räven lämnat sitt visitkort.

Djurs ålder kan fastställas genom räkning av årsringarna i en tand.
Välj den fjärde kindtanden framifrån, det är den första permanenta.
Dela tanden på mitten med en bågfil. Lämpligen spänns käkhalvan
fast i ett skruvstäd vid sågningen.

Slipa snittytan med sandpapper och fukta gärna också ytan med lite
matolja för att underlätta urskiljning av årsringarna. Räkna årsringarna
i det så kallade tandcementet med hjälp av förstoringsglas eller lupp
som förstorar cirka 10-15 gånger.

Lycka till!