Vår naturkrönikör Dan Damberg har tittat närmare på vätteskägg.
Vätteskägg, isull, bomullsis, kamis, sidenis eller håris
Vätteskägg, isull, bomullsis, kamis, sidenis eller håris, en natur- och
kulturkrönika i 3 bilder om ett litet naturens mysterium från parken
bredvid Teleborgs slott i Växjö, alldeles invid sjön Trummen.
Text och foto Dan Damberg, Skillingaryd, några dagar in på det nya
året 2013.
Tomtar och vättar är riktiga festprissar men ibland glömmer de att
gömma sig, och när solen går upp får de bråttom ner i sina hålor, så
bråttom att de ibland fastnar med skägget i grenar och kvistar. Så lyder
en förklaring till det märkliga vita ludd man kan hitta i skogen
vintertid, och förra vintern, 2011-2012, hittades vätteskägget, isullen,
bomullsisen, kamisen, sidenisen eller håriset som fenomenet också
kallas, på många ställen i södra Sverige från Skåne ända upp till
Värmland. Själv hittade jag många vätteskäggsgrenar utmed den
gamla åfåran vid Abbotens bro söder om Fågelforsdammen i
Skillingaryd. Nuvarande vinter har de hittills dock lyst med sin
frånvaro, åtminstone där jag har varit, men här i Växjö dök de plötsligt
upp igen i min väg. Den engelska benämningen på fenomenet är för
övrigt ”Frost flowers”.
Det hårlikt vita och fluffiga vätteskägget sitter nästan alltid på våta,
ruttna, döda trägrenar och kvistar, gärna på trädslag som klibbal,
björk, ek och hassel eller som på bilden på bokgrenar i parken invid
Teleborgs slott i Växjö.
Fenomenet beskrevs vetenskapligt första gången redan år 1918, av
meteorologen Alfred Wegener och han förmodade redan då att någon
svamp hade med saken att göra.
I sådan vätteskäggsved trivs en svampart som skapar två viktiga
förutsättningar för att vätteskägget ska bildas. För det första gör
svampen själv veden porös och för det andra spräcker den barken, så
att den underliggande veden exponeras som betyder att vatten kan
tränga in i grenen. Det finns dock ett antal förslag på vilken svampart
det är och förslag som frätskinn, ”Vuilleminia comedens”,
björknästing, ”Diatrypella favacea”, björkdyna, ”Hypoxylon
multiforme” eller vedplätt, ”Dacrymyces stillatus” nämns som några
tänkbara arter.
När temperaturen sjunker under fyra plusgrader uppstår uppenbarligen
ett koldioxidtryck inne i den svampangripna veden, och vedens vatten
börja sippra ut genom vedstrålarna. I vattnet finns organiska ämnen
lösta som katalyserar isbildningen, så att vattnet kan frysa omedelbart
när det tränger ut ur träet och kommer i kontakt med luften. Samtidigt
fortsätter vattnet att trycka på inifrån veden och då uppstår de här
vackra bomullslika ”ishåren” som bildar vätteskäggen.
När hårisen sedan tinar sammansmälter de flesta ishåren, men på
fristående ishår kan man ibland se hur den smälta isen bildar små
vattendroppar längs med den återstående tunna strängen av dessa, i
vattnet lösta, organiska ämnena.
Fast det kan ju också vara så att vättarna har varit ovanligt aktiva och
glada vid just dessa tillfällen när vätteisen har behagat att visa sig i
skogarna, eller?
Vatten, avslutningsvis, har som ni nog alla känner till, en del udda
fysikaliska egenskaper, och är ett fantastiskt ämne, till exempel har det
högst densitet vid plus fyra grader, och utvidgar sig när det fryser. Det
är därför som is flyter och lägger sig på sjöarnas och havens yta och
inte på bottnen och tur är väl det annars hade nog inte livet uppstått.
Katalys, en ämnesblandning som undergår en kemisk reaktion, till
exempel vatten till is. Enzymer är ämnen som katalyserar kemiska
reaktioner i levande organismer. Enzymer är i de allra flesta fall
proteiner, men på senare år har man upptäckt att även vissa
nukleinsyror av RNA-typ kan verka som katalysatorer, dessa kallas
ribozymer.
Densitet eller täthet, är ett mått på hur stor massa en viss volym av ett
ämne har, det vill säga hur tungt ämnet är i sig. Guld har densiteten
19,3 kilo per liter, vatten 1 kilo per liter och trä har ungefär 0,5 kilo
per liter. Ett föremål flyter i en vätska om dess densitet är lägre än
vätskans, se is och vatten. Densiteten hos en gas minskar om den
värms och detta gör att en varmluftsballong kan sväva i vanlig luft.