Linda Jerdmyr från Skjutebo är en av tio svenskar som lyckades få en plats i en av världens tuffaste triathlontävlingar, Norseman Xtreme Triathlon. Ett par dagar efter tävlingen när vi talade med henne var kroppen fortfarande öm, men hon kunde röra sig obehindrat.

– Humöret verkar stabilisera sig efter den mentala urladdningen. Jag har upplevt saker som jag inte har upplevt innan. En riktig utmaning, säger Linda från sitt tält i norska fjällen.

Klockan fyra på morgonen förra lördagen trängdes uppåt 250 triathleter på en färja i norska Hardangerfjorden. Strax före fem var det dags att kasta sig tre till fyra meter rakt ner i fjorden.

– Det var lättare än jag hade tänkt mig. Inte alls så skrämmande och inte så kallt som jag trodde.

Vattnet mätte tio grader så tävlingsledningen beslutade att korta ned simningen från 3 800 meter till 1 900 meter.

Riktigt brant och många höjdmeter

Tävlingen på land gick rätt bra uppåt. Med både cykling och löpning kan det röra sig om så mycket som 5 000 höjdmeter. Det kan jämföras med Tabergstoppen som reser sig 121 meter över samhället, 41 gånger högre upp för de snabbaste triathleterna med andra ord. Framme vid land vid Eidfjord väntade ombyte och ett cykellopp på 18 mil. En tur som gick igenom fem bergspass.

– Det är en bit det, säger Linda Jerdmyr.

Efter cyklingen kvarstod löpningen. Ett helt maratonlopp på 42,2 km. De första 25 kilometrarna var relativt flacka.

– Relativt som att i Norge är ingenting flackt, säger Linda.

Zombie hill – en mardröm

Efter 25 kilometer kom de tävlande fram till det som kallas Zombie hill, en 7,5 km lång och mäktigt brant uppförsbacke.

– Den fick sitt namn efter triathleternas ansiktsuttryck när de tar sig upp där.

På toppen av backen delar sig vägen och de 160 första fortsatte rakt fram för att bestiga Gaustatoppen (drygt 1883 m över havet), ytterligare 700 höjdmeter. Resten av gänget svängde av och fullföljde sitt maraton på en kuperad sträcka på platån nedanför Gaustatoppen.

– De andra var för snabba. Jag visste att jag låg lite mitt i. Många av deltagarna har flera ironman-distanser och maratonlopp med sig i bagaget. För mig var det debut på båda delarna. Tidigare har jag kört några Vasalopp och ett par Vätternrundor.

Nöjd med sin prestation

Men Linda är ändå nöjd med tävlingen och sin prestation. Och hon skulle gärna göra om det igen. Om hon nu skulle vinna en plats i tävlingen ett annat år igen. För platserna lottas ut. Av drygt 3 000 sökande i årets Norseman stod ca 250 på färjan för att hoppa i fjorden.

– Ja, jag vill ha revansch och gå i mål på toppen. Men då krävs det mer träning. Och tur för att återigen vinna en plats i tävlingen.

Tre dagar efter tävlingen gjorde Linda toppbestigningen på Gaustatoppen, så hon vet vad hon har att vänta om hon får chans till tävling ett annat år.

Vad är det som gör att en människa ger sig in i en så extrem tävling?

– Det är kärleken till fjällen. Att vara underordnad naturen på något vis. Detta är så extremt eftersom man är så påverkad av väder och vind på fjället, säger Linda Jerdmyr.

Linda hoppade ner i Hardangerfjorden i gryningen. Lycklig att få vara med i Norseman Xtreme 2015. FOTO: Kai-Otto Melau NXTRI 3

Skrivet av Jenny Almlöf