Bengt Ljungberg bloggar om bland annat jakt, naturen, om livet och samhället i stort och smått. Och i synnerhet om nya hundvalpen Zack….

(inlagt 16 september 2010)

Första veckan med Zack

Tiden sedan sist har mest bestått av hemmasnickeri och kartläggning av arbetsmarknad med mera samt en del valarbete. 

Men den stora händelsen i mitt liv just nu är väl att jag fått hem en hundvalp. Sista helgen på jakten 2009 mötte min dåvarande hund tåget. Det gick inte så bra. Han var bara nio månader och hade precis fattat galoppen, att det var harjakt som var meningen med livet. Det var tungt!

Men som sagt nu har det nya stjärnämnet till valp hämtats i Dalarna och energin får läggas på Zack istället för att sörja den förra. Åhlstigens Zack är namnet om man ska vara riktigt korrekt..

I valarbetet har för övrigt Zack redan hunnit delta under en halvtimmes tid vid valstugan. En riktig brudmagnet. Först till att dras till valpen var för övrigt Malin Wengholm som tyckte det var fusk med en liten valp vid valstugan.

Jag tänkte att jag skulle skriva regelbundet i bloggen om Zacks utveckling från valp till vuxen hund.  Om glädjen och våndan med att uppfostra och utbilda en valp till färdig jaktkamrat och harjägare.

 Omställningen för en liten valp från tryggheten med syskon och tik till en helt ny miljö är stor, så denna vecka ägnas åt kontaktskapande, träna på att bli rumsren och skapa trygghet. Det blir lite pölar på golvet så här i starten. Zack har lärt sig att sitta på kommando samt tränar att komma på inkallning. Vi tränar även på ögonkontakt. Han är inte helt rumsren men nästan. Vi har också åkt kortare turer med bilen och träffat lite folk med eller utan hundar. Mesta tiden sover, äter och kissas det. Likheten med yngsta barnbarnets behov är slående. Som tur är går utvecklingen lite snabbare med en hund. Då jag till naturen är något lat kommer jag med tiden anmäla hund och ägare till valp eller lydnadskurs. Det går åt lite press för att husse inte skall slarva med lydnadsträningen.

Hunden har varit människans vän och följeslagare under årtusenden. Beroende på hur den samarbetat och på dess uppgifter har olika raser kommit till. Begreppet stövare finns det ett antal raser som faller under, alla med sina speciella särdrag men med det gemensamt att de spårar upp vilt och driver under skallgivning. Vanligaste viltarter vid jakt med stövare är hare och räv. Då stövare är relativt långbenta och därmed snabba vill man inte att de ska driva klövvilt. Precis som vid andra användningsområden är kontakten mellan hunden och föraren viktig. Enligt min mening, ju bättre kontakt desto roligare jakt.

Hundens lydnad är för mig som stövarjägare viktig av främst två skäl. Vid inkallning samt för att kunna styra hunden till att utföra det som jag vill. Jakten i sig är inte det stora problemet för hunden, den finns nedärvd och utvecklas med tid i skogen under träning. Problemet är att hunden bara ska jaga det vilt som föraren vill, framförallt inte klövvilt.  Då hundens kontakt och lydnad grundläggs i valpstadiet är det viktigt att föraren har kunskap om hundars beteende. Ju mer kunskap om hundars beteende föraren har, ju enklare blir det att skapa en god kontakt. Därigenom kommer hunden att vilja lyda sin förare. Hunden är lycklig om föraren är lycklig.

 Ingredienserna i stövarjakten är många och smakrika, som ett gott vin eller en god whiskey. Första förutsättningen är en bra hund och kontakten med denna. Andra förutsättningen, bra jaktmarker. Dessutom inverkar vädrets makter.

Ytterligare en ingrediens, jaktkamrater. Det går också utmärkt att vara alldeles själv, bara du, din hund och naturen. Människans intresse för jakt tror jag ligger i generna, sedan urminnes tider har människan jagat och samlat från det naturen ger. Det ligger en känsla av tillfredsställelse i att komma hem med en korg full av svamp eller bär. Samma sak när man kommer hem med fisk och viltkött.

 Haren i småland finns i två huvudvarianter. Fälthare och Skogshare och av namnen kan man också utläsa var de främst framlever sina liv. Ur jaktlig synvinkel är de också något olika, dels svårighetsgraden för hunden att ta upp dem ur nattlegan, dels hur de beter sig när de drivs av hunden.

Räv och rävjakt kommer jag inte att beröra av den enkla anledningen att jag inte har jagat in någon stövare specifikt för rävjakt. Detta överlämnas till att beskriva av en utpräglad rävjägare.

Jaktkamrater finns det av olika karaktär med betoning på karaktär. Det gemensamma är just jaktintresset, vissa träffar man inte i andra sammanhang.  Denna rubrik förtjänar ett alldeles eget utrymme då mångfalden av egenheter inte låter sig sammanfattas i detta sammanhang.

Väl mött igen….

Zacks nya husse – Bengt

xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx

Var finns människan i all byråkrati? (inlagt 14 juni 2010)

När jag fick frågan om jag ville blogga på denna sida var min första tanke, vad har jag att tillföra?  Om jag ska vara ärlig är jag också något rädd om min integritet. Min erfarenhet är att bloggandet blir intressant först när den är personlig.

Nåväl, mina tankar är väl lika intressanta som någon annans, så jag testar. Jag får väl försöka att vara personlig, men inte alltför privat. Det får bli fragment av betraktelser om livet och samhället.

Läget just nu är följande: Efter en massa år på samma arbetsplats bestämde jag mig för att säga upp mig. Eftersom jag ser mig som existentialist faller det sig naturligt för mig att välja i vilken riktning jag vill att livet ska fortgå och känner att det just nu vore skönt med en längre timeout. Jag känner ett stort behov av att rensa i hus och huvud. I längden kan man bara ge av sitt överskott.

Beslutet var inte helt lätt och jag kommer att sakna både mina arbetskamrater såväl som arbetet i sig och inte helt oväsentligt min inkomst.

Helt okontroversiellt är det inte ur ett samhällsperspektiv. Lönearbete är en dygd och med dagens arbetsmarknad där arbetslösheten är hög, är det för vissa personer och myndigheter provocerande att säga upp en fast tjänst utan att det är klart med ett nytt arbete.  Reglerna för A-kassan är också sådana att om man säger upp sig utan att vara mobbad eller sjuk och utan läkarintyg så väntar avstängning i minst nio veckor. En klar markering att så gör man inte. Det är möjligt att det är en rimlig och riktig inställning. Men detta faktum visste jag om och hade med i mitt underlag för beslutet. Jag kan bara tillägga att det är arbetsamt även att vara arbetslös, myndigheter är inte direkt smidiga, om jag säger så.

Jag har själv varit en myndighetsperson så jag vet mycket om handlingsplaner, direktiv, riktlinjer, utvärderingar, arbetsmiljöarbete, med mera. Dom dimper ned i en aldrig sinande ström och i en allt högre takt. Syftet är naturligtvis gott men arbetet tenderar att bli så styrt, att utrymmet för kreativitet och flexibilitet hos personalen naggas i kanten. Jag tror mycket på det här med balans i livet. Självklart ska vi ha lagar, riktlinjer, arbetsmiljöarbete, evidensbaserade arbetsmetoder etc. Men var finns människan i allt detta?

Utvecklingen tenderar att tappa ”balansen” i jakten på den perfekta människan, det perfekta samhället och den perfekta arbetsplatsen. Sverige fungerar bra men riskerar att tappa en del på vägen i ivern att lägga allt tillrätta för individen.  Ibland kan man undra hur mänskligheten överlevt utan krockkuddar, cykelhjälmar, rökförbud, blodtrycksmediciner, sexköpslagar och så vidare.

Politik och politiska handlingar är viktigt utav den anledningen att det i förlängningen är genom den vi styr den demokratiska processen för hur vi vill att vårt samhälle skall fungera.  Till följd av detta är jag partipolitiskt engagerad.

Administration – smaka på det ordet. Viktigt för att vårt samhälle ska fungera men också ett hinder. Ett område där Sverige förmodligen är världsledande. Hemkommen efter en längre utlandsvistelse är man tacksam över att det mesta fungerar men hur krångligt får det bli? Både den enskilde samhällsmedborgaren såväl som företagaren har erfarenheter av detta. Administration är makt, makt i sig är bra men med fel person som administrerar kan det bli ödesdigert. En fel ifylld blankett eller en kopia duger inte och kan förorsaka en diger brevväxling innan beslut fattas. Eller handläggningen av vissa försäkringskasseärenden.

Det finns ett antal exempel, det senaste är väl kvinnan som höll på att avlida av svininfluensan och som tar sig fram med rullator, trots detta anses hon vara tvungen att ta sig till arbetsförmedlingen och anmäla sig som arbetssökande. Om inte annat så måste det brustit i kommunikationen. Det är självklart att det är en riktig inriktning att människor inte skall fastna i sjukersättning om möjligheten finns till återkomst i arbete. Handläggarna i dessa ärenden får dock inte vara så styrda av riktlinjer att de slutar tänka själva.

Nu till något helt annorlunda, ytterligare ett brev i postlådan, vem har kontrollerat denna verksamhet?

Postkodlotteriet? – Det är upp till var och en om man vill köpa lotter, det har jag inget problem med. Själv blir jag misstänksam. En marknadsföring utan dess like och med återkommande brev hem med personligt tilltal och missunnsamhet mot grannar som en del av marknadsföringen. Inte speciellt förtroendeingivande. Usch och tvi! Jag fortsätter gynna svenska spel vars syften troligen är väl så goda.

Herr Dysterqvist har talat. Riktigt så illa är det egentligen inte.

Hopp, Glädje, Solidaritet, Välstånd, Makt, Livet och dess motsatser är vad jag tänkt skriva om och ha funderingar runt på denna blogg.  Mitt stora intresse för jakt och då företrädesvis stövarjakt kommer jag också försöka mig på att beskriva och debattera.

Välkommen att följa min blogg.

Bengt Ljungberg

Skrivet av Bengt