För i dag exakt 100 år sedan bildades SOK, Sveriges Olympiska Kommitté.
Klockan var strax efter tre på eftermiddagen när kronprins Gustaf Adolf hälsade tio herrar välkomna till det konstituerande sammanträdet för SOK i en lokal i Klocktornet på Olympiastadion i Stockholm.
Stadion, lite av hjärtat för SOK som i dag har sitt kansli här.
För 100 år sedan fanns det två dominerande idrottsorganisationer i Sverige. Centralföreningen för Idrottens främjade (CF) och Svenska gymnastik- och idrottsföreningars riksförbund (numera Riksidrottsförbundet).
Fem personer vardera från dessa två organisationer deltog i mötet.
Fram till denna dag hade det funnits en olympisk kommitté men den verkade enbart i samband med spelen fram till 1912 och var mer eller mindre död mellan spelen.
IOK-grundaren Pierre de Coubertin fann det märkligt att det i Sverige inte fanns en permanent kommitté och uppmanade Sverige att bilda en sådan speciellt som spelen i Stockholm 1912 blev en stor succé.
Nu var det inte helt självklart att man trots Coubertins propå om en permanent kommitté att en sådan skulle bildas. Röster höjdes för att man som tidigare skulle bilda en ny för varje spel. Efter långdragna diskussioner – där kronprins Gustaf Adolf spelade en avgörande roll – beslutade man om att bilda en permanent kommitté och det var kronprinsen själv som föreslog namnet Sveriges Olympiska Kommitté.
Den 30 april skrev SOK till IOK att man nu bildat en permanent kommitté.
Drygt ett år senare kunde SOK flytta in i lokaler på Malmskillnadsgatan i centrala Stockholm.
SOK var redan från starten aktiv inom IOK, den internationella olympiska kommittén. Inför spelen 1916 uttalade SOK sig mot att idrotter som boxning, fribrottning, bågskytte, bancykel, fäktning för damer, golf, landhockey, segling, skridsko och damdubbel i tennis inte skulle med på OS-programmet.
Kvinnor skulle bara få deltaga i simning, tennis, konståkning och gymnastikuppvisningar.
Man föreslog också en åldersgräns på 17 år och att ingen nation fick ha mer än åtta deltagare i varje gren.
Vidare föreslog SOK att det var de internationella förbundens regler som skulle gälla på ett OS. En regel som för övrigt först 1985 infördes av IOK.
SOK hade redan från starten god ekonomi. Lotterimedel och donationer gav organisationen en stabil grund att stå på och de olika idrotterna fick bidrag till sitt olympiska deltagande.
SOK kunde redan i sin barndom organisera det svenska deltagandet på ett proffsigt sätt.
Inför spelen 1920 i Antwerpen ingick i truppen två läkare, en egen fotograf samt en pressombudsman. Då bodde truppen inte i en speciell OS-by vilket gjorde att SOK engagerade en egen kock. Kocken ”Figge” Sjöö tog till Antwerpen med sig bland annat tre tunnor salt sill, 100 flaskor steriliserad grädde, 110 kilo strösocker, knäckebröd och smör.
SOK:s tidiga år präglas av framsynthet. Planeringen inför spelen var noggrann och mycket av det som gjordes då görs fortfarande i dag om än i moderniserad form.
SOK:s uppdrag i dag
Dagens SOK har klart definierade uppdrag.
• SOK kärnuppgift är att förbereda och leda det svenska OS-deltagandet och bidra till konkurrenskraftiga OS-trupper.
• SOK ska verka för att skapa fler goda förebilder för unga, inspirera för fler att utvecklas genom idrott, ge möjlighet att utvecklas oavsett bakgrund, kön och ekonomi samt sprida de olympiska värderingarna om vänskap, respekt och strävan efter utveckling.
• Svenska olympier ska få de förutsättningar som behövs för en topprestation på OS.
• Topp- och talangprogrammet ska ge aktiva och lag möjlighet att fullt ut att satsa för att nå och hålla sig i världstoppen.
• Fler ska inspireras och bli delaktiga i det olympiska. De olympiska värderingarna och SOK:s satsningar är grunden för att bygga långsiktiga partnerskap.
SOK:s uppdrag kan sammanfattas så här:
• Med hjälp av de olympiska värdena, skapa gemensamma resurser som kan sättas in där de bäst behövs, för att bidra till konkurrenskraftiga OS-trupper och för att inspirera de unga.
Källa SOK