Jönköpings Södra vann till slut länsderbyt mot IFK Värnamo på Finnvedsvallen med 4–2.
Men de 3 123 åskådarna fick sen en högdramatisk match som kunde ha fått en annan utgång.
De 90 minuterna bjöd nämligen på en match med två helt olika ansikten. Efter en trög start bjöd hemmalaget på härlig fotboll. 2-1 i paus var klart i underkant. Bland annat hade hemmalaget två träffar i trävirket.
Lika kraftigt som hemmalaget dominerade före vilan lika kraftigt dominerade gästerna efter paus. Sett över 90 minuter var Södra-segern därför rättvist.
J-Södra började mycket starkt och satte stort tryck framåt medan IFK startade darrigt under de allra första minuterna. Kanske var det derbynerverna som spökade.
Därför gästernas ledningsmål inte alls oväntat: Ett slarvigt IFK-uppspel föranledde en hörna som mittbacken Johan Niklasson gjorde mål på.
Men efter en kvart blev J-Södra spjutspets, förre IFK:aren Pär Cederkvist skadad. Han bars ut på bår, möjligen med benbrott.
Ungefär i den vevan vände matchen på ett närmast radikalt sätt. I 25: e minuten fick IFK en frispark som Joel Löw slog i ribban. Där var det nära.
I 33:e minuten kom kvitteringen i ett skede där IFK hade tagit över närmast totalt. Det var Viktor Claesson som kom loss på vänsterkanten och smekte in 1–1-bollen i den bortre burhörnan. Stort jubel på Finnvedsvallen.
Nu fanns det vara ett lag på banan, IFK Värnamo. Fem minuter efter utjämningen var det nära igen : Joel Löw slog ännu en patenterad frispark som träffade i ena stolpens insida och ut. Men en minut senare kom ledningsmålet. Målskytt Viktor Claesson igen efter ett underbart förarbete av Gheorge Andronic.
Efter det var det faktiskt också bud på 3–1, så kraftig var IFK-dominansen i slutskedet av den första halvleken.
Det var alltså en halvlek med delvis två ansikten. IFK inledde med att sätta kantspringarna Jonatan Ring och Freddy Winsth på motsatt kanten mot vad de och publiken har blivit vana. Det var när IFK-tränaren Glenn Ståhl lät de två yttrarna spela i sina gamla positioner som matchen vände.
Men IFK-glädjen tog slut. Andra halvlek präglades nämligen av närmast total Södra-dominans medan IFK-spelet sjönk som en gråsten på ett helt obegripligt sätt.
De tre Södra-målen kom därför helt logiskt. 2–2 kom genom Cederqvist-ersättaren Mattias Ettéus efter miss i uppspelsfasen och allmänt slarvigt t IFK-uppträdande i försvarsregionerna. Det var i fortsättningen stort Södra-tryck hela tiden.
2–3 kom i 73:e minuten och mycket väntat. Målskytt: Tommy Thelin. Men det var närmast obegripligt att domarna inte såg att målskytten stod tre meter offside och dessutom stoppade bollen med handen.
Men i det här skedet kunde matchen ha tagit en annan vändning. Två minuter innan Södras 3–2-mål kom IFK upp i sitt första egentliga anfall under den andra halvleken. Men avslutningen från Dzenis Kosica smet precis utanför stolpen.
I 84 minuten avgjordes istället matchen definitivt när Tommy Thelin slog in 4–2. IFK satsade i det läget allt framåt och efter att flera Södra-spelare kommit loss hade Thelin bara att slå bollen i tomt mål.
Spelarkritik: IFK åkte på andra storförlusten i rad. Nio mål insläppta mål på två matcher, talar sitt tydliga språk, Försvaret läcker. Nog sagt.
Mittfältet var däremot godkänt med tvåmålsskytten Viktor Claesson som bäste spelare. Loret Sadiku och Joel Löw var också bra.
Framåt skötte sig Gheorghe Andronic. bäst.
Än är det för tidigt att låta olycksfåglarna börja kraxa. Men just nu saknar IFK all stabilitet. Det är alldeles för mycket mycket höga berg och djupa dalar och ingen som helst stabilitet över spelet. Det håller inte i landets näst högsta serie. Prioritet ett för IFK måste nu blir att få ordning på försvarsspelet.
Det bästa till sist: Publiksiffran. Sagolika 3 123 är den högsta siffran sedan den berömda Gnosjö-matchen för snart 50 år sedan.
”Sagolika 3 123 är den högsta siffran sedan den berömda Gnosjö-matchen för snart 50 år sedan.”
BARA SÖDRAFANS!
Det var väl fler sista matchen i höstas? Eller?
Den berömda Gnosjömatchen?
1968 med 4 950 åskådare
Publiksiffran i matchen mot Kristianstad var 2 858.