Vår natur- och kulturkrönikör Dan Damberg har tittat på Ljunghedens flygminnen.

Ljunghedens flygminnen i Skillingaryd

Ljunghedens flygminnen i Skillingaryd, en natur- och kulturkrönika i
6 bilder, från en spännande tid när Skillingaryds skjutfält även delade
plats med flyget och flygvapnet.

Text och foto Dan Damberg, Skillingaryd i slutet av december månad
förra året, 2014. Bilderna är klickbara.

Bilden visar en vacker vy i strålande solsken från General Sparres väg
mot norr, där det fram tills för några år sedan stod en flyghangar som
ett minne från denna svunna epok om flygets historia i Skillingaryd.

Flyghandaren från år 1918 brann av okänd anledning ner till grunden
den 6 april 2010, kanske var det ett elfel.

Läs Per Bunnstads artikel om branden på Skillingaryd.nu, via adressen
nedan,
http://gamla.skillingaryd.nu/kommunstat/Brandkaren/2010.html

Byggnaden hade nummer, K0118.030 Flyghangar, denna byggnad
fanns i västra delen av det med stora stenar märkta flygfältet.  Åtta
brytpunkter var utmärkta i terrängen för att markera flygfältet och i
min krönika ser ni en av dessa brytpunkter.

Det är inte mycket som finns kvar från den tid när den svenska
krigsmakten flög i luften över Skillingaryds skjutfält.

Här kan man dock ännu idag se de knappt synliga gränsstenarna som
markerade en av gränserna för det gamla flygfältet.

Vägen som syns till vänster på bilden anlades inför O-ringen i
Skillingaryd sommaren 2015 och går precis invid gränsstenarna.

Den stora stenen är ditlagd för att markera och skydda dessa gamla
kulturspår som gränsstenarna utgör.

Flygets snabba utveckling under det andra världskriget gjorde
Skillingaryds skjut- och övningsfält för litet och snabbt helt omodernt.

Men en gång i tiden stod bland annat Albatrosplan, Tummelisor,
Nieuport- och Fokkermaskiner uppradade framför den numera
förvunna flyghangarens skjutdörrar.

Albatros var ett tyskt jaktflygplan verksamt under första världskriget.
Grundmodellen till Albatros konstruerades av Robert Thelen som ett
racerflygplan före första världskriget.

På grund av krigets utbrott kom ingen produktion igång av flygplanet.
När tyska krigsmakten kontaktade Albatros Flugzeugwerke år 1916
om ett nytt jaktflygplan plockade Thelen fram ritningarna till sitt
strömlinjeformade racerflygplan och vidareutvecklade modellen till ett
jaktflygplan kallad D.I.

Flygplanet var dubbeldäckat, där den nedre vingen var i nivå med
flygkroppens undersida, medan den övre vingen bars upp av fyra
snedmonterade metallstöttor från kroppen.

Flygkroppen var uppbyggd av plywoodfaner, med ett centralt placerat
hjullandställ under vingarna.

Manfred Albrecht von Richthofen, ”Röde baronen”, föddes den 2 maj
år 1892 i Breslau, Nedre Schlesien, och dog den 21 april år 1918 över
Morlancourt-kullarna nära Vaux-sur-Somme vid floden Somme i
Frankrike.

Han var en tysk friherre och jaktpilot och vann 48 luftstrider med
Albatrosflygplanens olika modeller.

Tummelisa är ett litet biplan som togs fram vid Flygkompaniet som ett
lättare skolflygplan. Idén kom från Gösta von Porat, som när han var
på flygutbildning i Frankrike på sin lediga tid satt och skissade på
flygplanet.

Åter i Sverige överlämnade han skisserna till flygingenjören Henry
Kjellson vid FVM, som konstruerade den maskin som kom att byggas.
Den första flygningen ägde rum i juni år 1920 med von Porat som
pilot.

Carl Gösta von Porat, född den 24 augusti 1886 i Norra Sandsjö i
Jönköpings län, död den 17 mars år 1972 i Sävsjö. Han var en svensk
militär och flygpionjär.

År 1906 blev von Porat officer vid Fortifikationen och han genomgick
år 1912 Nieuports flygskola i Pau i Frankrike och tilldelades efter
certifikatproven svenskt aviatördiplom nr 7 utfärdat av S.A.S. det vill
säga Svenska Aeronautiska Sällskapet.

Han efterträdde Henrik David Hamilton som chef för Flygkompaniet,
och fick sedermera många höga poster inom Flygvapnet intill sin
pensionering år 1946. Han tilldelades Flygtekniska Föreningens
Thulinmedalj i guld 1948.

Nieuport, senare Nieuport-Delage, var en fransk flygplanstillverkare
som byggde tävlingsflygplan från år 1909 och stridsflygplan under
första världskriget och mellankrigstiden fram till år 1932.

Fokker var en nederländsk flygplanstillverkare som grundades den 22
februari år 1912 av Anthony Fokker, en av de stora flygpionjärerna.
Företaget gick i konkurs år 1996.

Bilden visar hörnstenar som markerar en av gränserna för det gamla
flygfältet som en gång låg här i södra delen av ljungheden

Flygets historia i Skillingaryd som hade sin glansperiod under 1930-
talet blev en kortlivad och numera helt försvunnen epok i skjutfältets
relativt långa historia.

Läs också gärna min krönika från år 2005, ”Ljungheden”, där andra
bilden visar dessa stenar på en nybränd ljunghed för snart 10 år sedan.
Skillnad eller hur?
http://gamla.skillingaryd.nu/Natur/2008/ljungheden.oringen.html

Bilden visar hörnstenar som markerar en av gränserna för det gamla
flygfältet som en gång låg här i södra delen av ljungheden

Den äldre svenska flyghistorien kan mycket kort sammanfattas så här,

Matthias Björkstadius som levde under åren 1604-1651 var prästson
från Björksta, lärare i Västerås, utgivare av en lärobok i matematik,
konstruktör av ett astronomiskt ur och ett repetergevär och med många
andra strängar på sin lyra, utför troligen ett flertal flygförsök under
1630-talet med en apparat med fasta vingar. Konkreta uppgifter om
apparaten saknas dock.

Naturvetenskapsmannen, uppfinnaren, bibeltolkaren och teosofen
Emanuel Swedenborg sammanställer år 1714 i Greifswald ett antal
tekniska innovationer han avser presentera vid återkomsten till
Sverige.

År 1716 presenteras så Sveriges första vetenskapliga journal
”Machine at flyga i wädret”. Maskinen ser ut som ett upp-och-nedvänt
avlångt fat och avsåg drivas med luftåror. Swedenborg bedömde att en
vingyta på minst 54 kvadratmeter behövdes för att lyfta en man på 68
kg och på Tekniska Museet i Stockholm finns en modell av farkosten i
skala 1:40, gjord av Göthe Johansson.

Den första skriften på svenska där ballonger omnämns utges i Åbo år
1763 och heter ”Kort Afhandling om Luftens Förmåga at Medelst
Blåsors Utvidgande Lyfta Tyngder” av Philos Magister Gustaf
Chronander och Johan Garvolius.

Bilden visar hörnstenar som markerar en av gränserna för det gamla
flygfältet som en gång låg här i södra delen av ljungheden.

Världens första bemannade fria luftfärd enligt systemet ”lättare än
luften” äger rum i Frankrike år 1783, och i december samma år
släpper prinsessan Hedvig Elisabeth Charlotta, senare drottning av
Sverige och gift med Karl XIII, små ballonger från ett slottsfönster i
Stockholm.

En liten vätgasballong sänds upp 16 februari år 1784 från Munkbron i
Stockholm av Bengt Reinhold Geijer och H Gahn.

En obemannad vätgasballong med 4 meters diameter sänds den 17
september år 1784 upp från Observatoriekullen i Stockholm av G.
och under överinseende av Kungliga Vetenskapsakademien. En katt
fick följa med och blev därmed Sveriges första flygare. Ballongen
återfanns tre veckor senare på Värmdön, utan katt.

Den teknik- och fysikkunnige teologie studenten Carl Magnus
Stenbeck sägs ha tillverkat en hängglidare med vilken han kastar sig
ut från Östra Torps dåvarande kyrktorn, nära Smygehamn, omkring år
1830.

Den ”galne snickaren i Flädie” tillverkar ett par vingar i mitten av
1800-talet med vilka han försöker hoppa från ett ladugårdstak.
Försöket slutade med ett rejält magplask i dynghögen och många
lundensare, på väg till och från Bjerred och Lund, lär ha bevittnat
händelsen.

Sjökaptenen F A Brissander presenterar år 1884 ritningar till ett
propellerdrivet flygplan, ett för sin tid ovanligt avancerat projekt.

En tyskfödd snickare på Tomegapsgatan i Lund vid namn Carl
Steneberg tillverkar på några studenters uppdrag en Lilienthal-glidare
och år 1895 lär Axel Klinckowström ha gjort flygningar med en
sådan.

Den självutnämnde kaptenen Victor Wladimir Rolla gör en
ballonguppstigning, den 13 maj år 1890, från Mosebacke i Stockholm
och vid en senare uppstigning, den 29 maj år 1890, förolyckades han i
Stockholm skärgård bara 19 år gammal. Detta torde vara den första
dödsolyckan i samband med flygning i Sverige.

Andrée gör ensam flera flygningar under 1890-talet från Göteborg
med ballongen ”Svea” och vid några av dem experimenterar han med
släplinor för styrningen. Vid en flygning stiger han till hela 4387
meters höjd och vid ett annat tillfälle flyger han från Göteborg till
Gotland, en sträcka på 400 kilometer, på 3 timmar 45 minuter.

Andrée får år 1896 en ballong levererad från Frankrike med namnet
”Le Pôle Nord”, senare döpt till ”Örnen” och historien om den
olycksaliga färden mot Nordpolen, som startade den 11 juli 1897, vet
vi väl om.

Fabrikör Richard Nyberg visar för Vetenskapsakademin ett förslag till
ett flygplan utrustat med en ångmaskin om 40 hästkrafter, dock utan
att lyckas väcka intresse härför. Senare byggde han ett ångdrivet
flygplan, ”Flugan”, med en mycket effektiv ångmaskin. Detta plan
kom dock aldrig upp i luften trots omfattande och mångåriga studier
och försök.

Bilden visar hörnstenar som markerar en av gränserna för det gamla
flygfältet som en gång låg här i södra delen av ljungheden.

På återseende!