Vår naturkrönikör Dan Damberg har tittat närmare på lungmossan.

Lungmossan och dess märkliga små paraplyer

Lungmossan och dess märkliga små paraplyer, en naturkrönika i
3 bilder om en liten bållevermossa som växer i mina trädgårdsland.

Text och foto Dan Damberg, Skillingaryd och Daniel Damberg, Lund,
i juni månads senare del 2013.

För ett par år sedan fann jag den lilla vackra rosettmossan, ”Riccia
sorocarpa”, i ett av våra trädgårdsland, den är en levermossa som
växer på öppna och soliga platser där jorden ligger bar. Dess sporer
bildas inuti bålen och när sporerna mognar sent på hösten spricker
bålen upp och sporerna sprids då i luften. Läs mera om bland annat
rosettmossan i min krönika ”Två varv runt huset” som publicerades
den 2 juli 2011.

Nu har jag även hittat rosettmossans släkting lungmossan i våra
trädgårdsland vilket är roligt och spännande, de pryder verkligen sin
plats under rhododendronbuskarna.

Lungmossa, ”Marchantia polymorpha”, är en art i familjen
bållevermossor. Bålen är cirka 10 centimeter lång och 1–2 centimeter
bred samt grön med ett mörkare band på mitten. Mossan har för övrigt
honorganen samlade på undersidan av de flikiga, paraplylika
utväxterna från bålen. Lungmossa växer på kulturpåverkad mark i hela
Sverige och har använts inom folkmedicinen mot lungsjukdomar men
även till nödbröd.

Lungmossorna bildar släktet ”Marchantia”, och är så kallade
bållevermossor med bål där både över- och undersida är grön och de
växer, som redan sagts, mest på kulturpåverkad mark. Till släktet förs
bland annat bildens lungmossa samt nordlungmossa.

Arten lungmossa ”Marchantia polymorpha” som ni ser på bilderna,
kan lokalt vara mycket allmän, och det som ser ut som små paraplyer
är mossans förökningsorgan.

Bållevermossor, förs till ordningarna ”Marchantiales” och
”Metzgeriales”, och deras ”växtkropp” är utformad som en bål, det
vill säga utan differentiering, skillnad, i skott och rot. Bållevermossor
har för övrigt aldrig någon stam. Oftast räknas också ordningen
nålfruktmossor till bållevermossorna.

Förekomsten av en bål tyder man gärna som ett primitivt drag, liksom
det förhållandet att flertalet arter är anpassade till att leva i fuktiga
miljöer. Bålen är upprepat tvågrenig och tillplattad med en tydlig
ovansida och en undersida, varifrån rotlika trådar utgår.

Bålens längd varierar från några millimeter hos vissa rosettmossor till
drygt en decimeter hos vissa lungmossor. Förökningskropparna, eller
könsorganen, har hos bållevermossor ett mycket varierande utseende
från mina bilders 2–3 centimeter höga, paraplylika bildningar till i
bålen insänkta organ.

Bållevermossorna omfattar cirka 1 000 arter, varav cirka 50 arter finns
i Sverige, såsom lungmossor, bandmossor, rosettmossor och
vattenstjärna.