Vår naturkrönikör Dan Damberg har hittat en trafikdödad räv.

Mickel Räv

Mickel Räv, en naturkrönika i tre bilder om ett vackert och klokt djur
men också om skabb och dvärgbandmaskar.
Text och bild, Dan Damberg, Skillingaryd i slutet av januari 2011.

På min väg upp till Vaggeryd för ett tag sedan låg denna trafikdödade
rödräv i diket utmed gamla E4: an alldeles öster om Vaggeryds Cell.
Som tur var hade jag med mig mobiltelefonen och kunde därför ta
några, mer eller mindre, bra bilder på det stackars djuret.

Rödräv eller räv, ”Vulpes vulpes”, på latin, är en art i familjen
hunddjur. Den är mellan 46–90 centimeter lång, med en 30–55
centimeter lång, mycket yvig svans vilket bilden visar.

Arten förekommer i skogsmark, men även i öppet hed- och
bergslandskap, i jordbruksbygd och allt oftare i tätorter. Den finns i
hela Europa, utom på Island, samt i norra Asien och i Nordamerika.
Ibland betraktar man den nordamerikanska rödräven, ”Vulpes fulva”,
som en egen art.

Räven jagar skickligt alla slags små och medelstora djur och använder
sig av hörseln för att lokalisera byten. Rävhonan föder oftast 4–6 ungar
i ett gryt i slutet av mars till i början av maj. Hanen tar hem mat till
diande honor, och senare även till ungarna, som är avvanda vid
8 veckors ålder. Unga hanar lämnar flocken när de blivit könsmogna
vid 9–10 månaders ålder, men unga honor kan stanna kvar.

Räven är antagligen det vilda djur som tilldragit sig störst intresse
inom folkloren, särskilt i Europa och Asien. Även i den äldre lärda
traditionen var räven ett favoritobjekt alltsedan Plinius den äldres tid,
århundradet efter Kristi födelse, och det var särskilt rävens list och
förslagenhet som framhävdes. Inom folktron betonas också rävens
slughet då det sägs att den kan hypnotisera hönsen tills de faller till
marken. Inom äldre och folklig medicin spelade rävens kroppsdelar
och inte minst inälvorna en stor roll. Med rävister smorde man sig mot
ryggvärk och rävtarmar var till och med upptagna i 1686 års
farmakopé.

Den största nedgången i rävstammen i modern tid lär
sjukdomen rävskabb ha förorsakat under 1970- och 1980-talen.
Skabben minskade rävstammens storlek till ungefär hälften. Rävskabb
är en sjukdom som orsakas av ett kvalster och leder till pälsförlust,
infektioner och uttorkning.

En rävsjukdom som ibland förväxlas med skabb är ullrävssjuka. Den är
förmodligen ärftlig och gör att räven saknar större eller mindre partier
täckhår i pälsen, ibland också ullhår och sjukdomen kallas ibland också
för Samsonsjuka.

I kvällspressen kunde man för några dagar sedan läsa att man för första
gången har hittat dvärgbandmask, ”Echinococcus multilocularis”, i
Sverige då en räv från Uddevallatrakten diagnostiserades med
parasiten. Om en människa infekteras och inte får behandling kan
smittan vara dödlig, enligt samma källa. Denna dåliga nyhet fanns då
även med i nyheterna på TV. Räven som bar på dvärgbandmask
sköts utanför Uddevalla i Västra Götaland den 20 december 2010.
Förra året kontrollerades 300 rävar och av dessa kom 54 från Västra
Götaland, och det är alltså en av dessa som blev diagnostiserad med
dvärgbandmask. Sverige har varit ett av fem länder i Europa som har
varit befriad från den här parasiten tidigare. Hittills i år har 200 rävar
kommit in till SVA. Av dessa kommer nio stycken från samma område
utanför Uddevalla som den diagnostiserade räven.

Rävarna smittas genom att äta sorkar, som är mellanvärdar för
dvärgbandmask. Hundar och katter kan också smittas om de äter sork,
men får precis som rävar inga sjukdomssymptom.

Om denna smitta sprids kommer vi förmodligen att få ändra våra vanor
när det gäller avmaskningsrutiner och umgänge med våra husdjur.
Hundägare kan hålla sina hundar kopplade så de inte äter sork och
måste avmaska hunden samt vara noga med handhygienen när de
klappat sina hundar. Jag skulle inte heller rekommendera att ha hunden
i sängen, säger parasitologen Eva Osterman-Lind vid Statens
veterinärmedicinska anstalt, SVA.

Masken kan hos människor slå sig ner i levern där den långsamt växer,
oftast flera år efter infektionstillfället och sjukdomen kallas alveolär
ekinokockos. Den smittar dock inte mellan människor men om
människor som har smittats går obehandlade kan infektionen vara
dödlig och det finns inget vaccin mot smittan i dagsläget.

Skrivet av Dan Damberg